ANNONSER

 

61599.jpg

Några tips om hur du avslöjar falska nyheter

15.12.2017 kl. 08:49
It-biten #9 I senaste it-biten kunde ni läsa Erics råd gällande lurendrejare och virus på sociala medier. Jag spinner vidare på temat men med inriktning på falska nyheter och källkritik. 

Bakgrunden är i likhet med lurendrejerierna att internet är stort och att vem som helst kan skriva och lägga upp material som de påstår vara fakta eller nyheter. Ni har kanske hört begreppet falska nyheter (fake news på engelska) figurera i tidningar och diskussioner. Det här fenomenet med falska nyheter har säkert alltid förekommit (propaganda, kvacksalvare osv.) men internet och sociala medier har gjort det lättare att lägga ut och sprida information, därför kan en falsk nyhet idag få en mycket snabbare och större spridning än vad den fått tidigare.

I senaste undersökning om svenskarnas internetvanor (http://www.soi2017.se/) frågades det om källkritik och säkerhetsvanor och det framgår ur rapporten att äldre internetanvändare (speciellt 46 år och äldre) är mindre kritiska till det de läser på internet än vad yngre nätanvändare är. Även om ingen lika omfattande studie gjorts i Finland kan man anta att situationen är liknande hos oss. Jag tror det beror på att den yngre delen av befolkningen har vuxit upp med internet och sannolikt konfronterats med falska nyheter hela sitt liv, de har dessutom lärt sig källkritik på internet redan i skolan. Den äldre delen av befolkningen (dit jag och troligtvis du som läser det här hör) är däremot vana att främst läsa nyheter i traditionella medier producerade av professionella journalister och har i högre grad kunnat anta att det som står skrivet är sant.
För att kunna avgöra om det man läser är sant eller inte, eller hur sannolikt det är, måste man alltså utöva källkritik. Källan är det ställe som informationen hämtas från och kritiken innebär att man granskar källan kritiskt och försöker bedöma hur trovärdig den är och därmed hur sannolikt den är sann. Här nedanför kan du läsa vilka frågor du skall ställa då du försöker avgöra trovärdigheten på det du läser, du kan läsa hela guiden som det är hämtat från på https://www.iis.se/fakta/kallkritik-pa-internet/
Det kan vara mer eller mindre svårt att ta reda på källan, och det kräver lite internetvana och kunskap om bland annat vad en webbadress är. Om någon till exempel på Facebook delar en nyhet brukar det någonstans i samband med nyheten eller inlägget stå vem som skrivit det ursprungligen eller en adress till den webbplatsen där den ursprungligen publicerats. Om du inte känner till källan kan du skriva in den på exempelvis Google och göra en sökning. Om du undrar vem iis.se är, som jag hänvisade till ovan, skulle du kunna skriva in ”vem är iis.se” i Google.
Det är dock som sagt inte alltid lätt att hitta källan och avgöra dess trovärdighet, men i likhet med att vara säker mot lurendrejeri och virus kan man ha som grundregel att om man är osäker på källan och trovärdigheten så skall man inte gilla den eller dela den vidare. 

Checklista! Undersök källan
När du hämtar information från en källa ska du svara på följande frågor för att kunna värdera den.
• Vem står bakom källan?
• Är det en myndighet?
• Är det en organisation?
• Är det ett företag?
• Är det en privatperson?
• Är det någon som behärskar ämnet?
• Är det någon du litar på?
• Varför är källan skapad?
• Är det för att informera?
• Är det för att presentera fakta?
• Är det för att övertyga dig om något?
• Är det för att påverka en opinion?
• Är det för att sälja en produkt eller tjänst till dig?
• Är det för att underhålla dig?

Robert Riska

En radiokanal
för seniorer

TIPS. I november träffade jag Korsholms pensionärer för att tala om nya medier. Sveriges Radios satsning på en webbsänd radiokanal för en mogen publik väckte deras intresse.

P4 Plus redan funnits i mer än ett år och förväntas så småningom nå en miljonpublik. Kanalen kan även höras i Finland, men alltså enbart på webben

– Det finns över två miljoner svenskar som är över 60 och nu ger vi dem det som många av dem önskar. Bra musik från 50-talet och framåt, samt guldkorn från vårt helt otroliga radioarkiv, sade Leif Eriksson, projektledare för den nya kanalen, när den startades.

Lyssna på P4 Plus

Vill du bli
skolfarfar?

I Svenskfinland finns det mer än 100 skolor som har minst en skolfarfar. God Tid skrev i januari om Karl-Erik Nyman, skolfarfar i St Karins svenska skola. Här hjälper han Sara Laitinen med en kärvande såg. Drömmer du om att bli skolfarfar eller  -morfar? Gå in och bekanta dig med vad det handlar om här.

Guldålder
– men inte för alla

Tankesmedjan Magma har i samarbete med Svenska pensionärsförbundet genomfört en ny utredning,Guldålder – men inte för alla. Pensionärsliv år 2024.

Denna framåtblickande omvärldsanalys granskar hur pensionärernas liv och verksamhetsförutsättningar påverkas när lagstiftningen förändras, pensionärernas andel av befolkningen ökar och den offentliga sektorn tvingas spara.

Du hittar den som PDF här.

*****************

Ny spännande digital hälsotjänst till SPF

Svenska pensionärsförbundets styrelse godkände den 14 januari Wellmo, en ny digital hälsotjänst, som nu blir tillgänglig för alla Svenska pensionärsförbundets medlemmar.

Se artikeln på sidan 9 i God Tid 1/2016 eller IT-sidan för mer information. I artikeln förekom fel epost-adress, observera därför att du kan anmäla dig som Wellmo användare genom att skicka e-post till wellmo@spfpension.fi.

Wellmo är tillgängligt för alla Svenska pensionärsförbundets medlemmar som har en smarttelefon.