Ensamhetsspöket

03.03.2020 kl. 13:00
Jag tackar hssmedia för er belysning av ensamhetsproblemet. Den uppföljande intervjun av Svenska pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback var mycket förtjänstfull. Ni har gjort en viktig insats för folkhälsan.

Ca 10 procent av pensionärerna i Finland och Sverige lever i ofrivillig ensamhet. 5 – 10  procent av dessa lider mycket av sin isolering medan andra trivs med sin ensamhet. De andra har i olika grad accepterat sin ensamhet, vilket också framkommer i er enkät.

Jag vill ta vid där intervjun med Ole slutade och presentera konkreta forskningsrön om hälsans och gemenskapens betydelse för hälsan. Jag grundar mig på flera forskares resultat. En grupp studerande vid Novia, professor Peter Strang från Stockholm (hemma från Karleby), psykiatern och tv-redaktören Anders Hansen från Sverige och fysioterapeut Gerd Laxåback från Karleby har alla gett viktiga fakta som grund för min analys.

De visar alla i sina studier att ett inaktivt liv och ofrivillig ensamhet leder till mera sjukdom och för tidig död. Människan har gener, som utvecklades under tiden då man levde på savannen. Ensam bland vilddjuren innebar ofta en säker död och gav stor rädsla och ångest. Ensamhet i dag ger ofta samma stressreaktion, blodtrycket stiger, åderförkalkningen accelererar och kan leda till hjärtinfarkt och stroke. Vidare har det visat sig att denna långvariga oro försvagar immunsystemet så att de ofrivilligt ensamma får mera cancer och infektioner. Dålig sömn och depression är mycket vanligare hos de ensamma.

Det är lätt att förstå att aktiv social gemenskap har motsatt, positiv effekt, vilket tydligt kommer fram i forskningsresultaten.  Också minnessjukdom är mera sällsynt hos de äldre som lever i social gemenskap.

Vårdpolitiskt måste detta vara en väckarklocka. Skall man ge de äldre goda förutsättningar för ett gott liv får man inte tvinga dem att bo kvar i sina hem mot sin vilja. Tyvärr är detta ett otyg i dag. Och kom ihåg att människor, som upplever en trivsam tillvaro söker sig mer sällan till vården.

Ett aktivt liv, socialt, kulturellt, intellektuellt och fysiskt är förutsättning för god hälsa. Av dessa aktiviteter har den fysiska träningen den starkaste effekten i stimuleringen av hjärnan. Hos äldre, som börjat röra sig regelbundet kan man i magnetundersökning se en mätbar förstoring av minnescentrum. Det är aldrig för sent att söka sig till en motionsgrupp eller ta del av ett hemmaträningsprogram.

Pehr Löv
Ordförande i kommittén för intressebevakning och påverkan vid Svenska pensionärsförbundet.

Pehr Löv

ANNONSER