Förnya skyddet mot mässling

23.02.2019 kl. 10:22
Uppgifter om mässling förekommer allt oftare i rubrikerna, vilket föranlett frågor om vem som är i fara att insjukna och om en person som varken haft mässling eller fått mässlingsvaccin borde låta vaccinera sig.
Mässling orsakas av ett virus och sjukdomen förekommer både epidemiskt och sporadiskt. Viruset smittar synnerligen lätt med droppsmitta och kan med luftströmmen spridas över stora arealer. Virus som landat på ytor förblir livskraftigt i flera timmar och orsakar infektion vid kontakt med slemhinna. 
Tiden från smitta till sjukdomssymptom varierar mellan en och tre veckor och den infekterade är smittsam flera dagar före sjukdomen bryter ut. Sjukdomen börjar som en luftvägsinfektion med hög feber och efter 3–5 dygn får patienten ett typiskt rött eksem som från ansiktet sprider sig över hela kroppen. Några dagar efter att eksemet uppenbarat sig brukar patienterna börja återhämta sig.
Ger sämre immunförsvar
Mässlingsviruset försämrar patientens immunförsvar under upp till två års tid. Därför är följdsjukdomar till mässling vanliga. Oftast uppträder öroninflammation och diarré, men också lunginflammation och hjärninflammation förekommer. 
Allvarligare för vuxna
Patienter med svagt näringstillstånd är särskilt mottagliga för allvarliga följdsjukdomar och dödligheten kan i en sådan befolkning uppgå till en av tio mässlingspatienter. 
Vuxna personer brukar få en allvarligare sjukdomsbild än barn och personer som på grund av sjukdom eller medicinering har försämrat immunförsvar får i regel en svår sjukdomsbild med allvarliga följdsjukdomar. Också i i-länder är dödligheten i mässling 1–3  av tusen mässlingspatienter.
Att insjukna i mässling ger livslång immunitet mot sjukdomen förutsatt att immunförsvaret inte påverkas av andra faktorer. Läkemedelsbehandling som hämmar immunförsvaret kan leda till att också en person som tidigare haft mässling insjuknar igen. 
Astmamediciner, mediciner mot tarm- och hudsjukdomar, reumamediciner och cancermediciner ökar risken för att smittas trots att man redan haft mässling. Patienter som genomgått benmärgstransplantation måste vaccineras på nytt för att återfå skydd mot mässling.
Sedan 1975 har alla barn i Finland erbjudits vaccin mot mässling och personer födda före 1970 har i allmänhet immunitet efter att ha haft mässling i barndomen. Personer och i synnerhet kvinnor födda i början av 1970-talet kan däremot ha bristfälligt skydd mot mässling. Alla barn och vuxna behöver immunitet mot mässling antingen genom att ha blivit vaccinerad eller genom att ha haft sjukdomen. Om skyddet kan antas vara bristfälligt, bör vaccination erbjudas. 
Motstånd bakom epidemier
Förekomsten av mässling gick ned mycket snabbt efter att allmänna vaccinationer inletts och länge hade vi bara några enstaka mässlingsfall årligen där patienten smittats i utlandet och inte fört smittan vidare efter hemkomsten.  
I många länder har emellertid ett helt obefogat och irrationellt motstånd mot vaccinationer orsakat stora mässlingsepidemier. Också i Finland finns ställvis sådant motstånd vilket lett till att en ökande andel av befolkningen saknar skydd mot mässling, varför risken för mässlingsepidemier ökat och, varför vi förra året hade nästan tio  gånger fler mässlingsfall än vi hade under de tio första åren efter millennieskiftet sammanlagt.  
Mer än hälften av befolkningen skyddas i dag av tidigare vaccinationer mot mässling. Tyvärr är det skydd vaccinet ger inte fullständigt och vid kraftig mässlingssmitta kan vaccinerade personer med normalt immunförsvar insjukna. Sjukdomsbilden är då lindrig och patienterna är i regel inte smittsamma. Däremot riskerar under motsvarande omständigheter vaccinerade personer med bristande immunförsvar att drabbas av en mer allvarlig sjukdomsbild.
Lång medicinering ökar risk
Förhållandet mellan mässlingsvaccinationens täckningsgrad och förekomst av mässling är sådant att en hundradedels minskning i täckning kan dubblera risken för nya mässlingsfall. Då förekomsten av mässling ökar, växer också risken för dödliga följdsjukdomar dels hos småbarn som ännu inte vaccinerats, men framför allt hos de tusentals patienter som står på långvarig behandling med mediciner som dämpar immunförsvaret och därför fortsättningsvis är särskilt sårbara för infektion med mässlingvirus.
Det säger sig självt att vaccination mot mässling lönar sig för precis alla barn och alla vuxna som kan antas ha bristande skydd mot mässling. Dels minskar man den akuta risken att insjukna i mässling och dels bidrar man till flockimmuniteten vilken i förlängningen gör att avsevärt mycket färre individer insjuknar.
Otto Lindberg, geriatriker

ANNONSER