Skulle Jesus få asyl hos oss?

16.12.2016 kl. 09:24
LEDARE #9 Alla troende kristna hälsar naturligtvis Bibelns Jesus välkommen, särskilt inför julen. Men om Jesus kom tillbaka livslevande och som flykting sökte asyl hos oss, skulle hans ansökan beviljas? Knappast, får man anta.

Som då han levde skulle han ses med misstänksamhet, som en risk, kanske som ett hot mot vår nationella kultur, särskilt om han påpekade att vi delvis tolkat honom fel. Så många av oss vet ju med bestämdhet hur han skall tolkas, också när vi tolkar olika. Myndigheterna skulle ha ett helt nytt problem. Han skulle ju inte bli trodd när han säger att han är Jesus och han skall naturligtvis sändas tillbaka, men frågan är: Hur, och kanske vart? Han skulle ändå inte bli korsfäst eftersom dödsstraff är avskaffat, långt en följd av det han lärde oss under sin jordevandring.

Den här tankeleken har sitt ursprung i debatten om de asylsökande. Många ansökningar avslås med tveksamma argument. Många sänds tillbaka till miljöer där hot mot liv föreligger. Rättsväsendet har sagt att Migrationsverket (Migri) felbedömmer vilka områden som är trygga. Så fungerar en rättsstat, men kan möjligen de ha rätt, som säger att den råder en inhuman kultur i Migri? Att bara kritisera Migri är ändå som att kritisera pianisten för en dålig komposition. I slutändan är det alltid regeringen som är ansvarig – också för en inhuman politik. 
De flesta asylsökande har fått hjälp av hänsynslösa mänskosmugglare, som tar bra betalt och skor sig på mänskors nöd. Det gör inte de asylsökande till kriminella. Så länge EU inte sköter kontrollen av de yttre gränserna, har mänskosmugglarna spelrum. Ett starkare, bättre EU behövs för en humanare flyktingpolitik.

Hur många flyktingar kan då Finland och Europa ta emot? På den frågan finns inget absolut svar. Öppna era hjärtan, sade förra statsministern i Sverige, men han blev inte återvald. Alltför ofta görs invandringen till ett problem. Också hos oss skulle många funktioner i samhället stanna om alla invandrare åkte hem. Kollektivtrafiken i huvudstadsregionen, många företag inom högteknologin och växthusnäringen i Närpes är bara några exempel. 
Många asylsökande har en god utbildning, är motiverade, och vill göra rätt för sig. De flesta har kommit för att med sig själva som resurs bygga upp en god framtid, fri från våld. Nu sänds sådana tillbaka, som kunde göra en god insats i och för vårt land, för vår ekonomi och därmed för allas vår välfärd. 
Omtanken om de svaga i vårt samhälle har också annars försvagats. Både garantipensionen och folkpensionen sänks nästa år, vilket drabbar alla dem som har de lägsta pensionerna. Få av dem har möjlighet att dryga ut pensionen med andra inkomster. Då egenandelen för mediciner, vård och sjuktransporter dessutom ökar, drabbas de som är sjuka och har de lägsta pensionerna oskäligt hårt. 

Tre ord är starkt förknippade med julen: Tro, hopp och kärlek. Vid sidan av sitt religiösa innehåll har ordet tro en mera jordnära dimension. Tilliten är en del av tron, tilliten till Gud, men också till varandra och vår goda vilja. Hoppet spirar när vi lever i en trygg miljö och litar på varandra. För många av oss är kärleksbudskapet det viktigaste i kristendomen. Kärlekens motsats är hat, och där hat råder kan få leva ett gott liv. 
Jesus månade om de svaga och utstötta. Det finns en växande efterfrågan på kristendomens och humanismens grundvärderingar. Julen bör också vara en tid för eftertanke, vid sidan av gröten och klapparna. 

Ole Norrback
förbundsordförande

ANNONSER