Det här måste beaktas för att vara säker på datorn
•Använd virusskydd, om det är gratis eller betalprogram spelar ingen roll. I Windows 10 finns det ett inbyggt virusskydd (Defender) som anses vara tillräckligt bra. På alla datortyper utom Apples rekommenderas virusskydd.
•Gör säkerhetskopia åtminstone av ditt viktigaste innehåll på datorn. Ställ dig frågan "vad sku hända om min dator, pekdator eller smarttelefon nu försvinner, förlorar jag något viktigt som inte finns annanstans?". Om du skulle förlora något viktigt som bilder, texter, kontaktuppgifter så behöver du göra en säkerhetskopia. Det kan vara allt från att skriva ut en text med skrivare till att använda en molntjänst som allt innehåll från din maskin kopieras till automatiskt.
•Använd svåra lösenord och förvara dem tryggt, mera om det här kan du läsa i en tidigare artikel här.
•Använd Försiktighet och sunt förnuft! Denna punkt handlar resten av texten här om:
Ett exempel: nätfiske
Börja med att betrakta följande exempel, en epost där du för att åtgärda ett säkerhetsproblem på din Nordea-nätbank ombeds klicka på en länk och fylla i dina nätbankskoder:
Den här typens nätfiske epost utger sig ofta för att vara skickat just från någon bank och ber dig klicka på en länk för att fylla i dina bankkoder, kreditkortuppgifter eller annan känslig information.
De som står bakom det här bedrägeriförsöket har antagligen gjort en webbsida som liknar bankens riktiga inloggningssida, men som skickar uppgifterna rakt till skurken.
Texten och hela blufförsöket kan vara mer eller mindre proffsigt gjort, men det du bör veta är att man i ett epostmeddelande kan uppge vem som helst som avsändare (t.ex. din eller min adress) och en länk kan göras så att den pekar vart som helst, det här är ett exempel där du tror att du skickas till Nordea om du klickar men om du gör det ser du att Yles sidor öppnas: www.nordea.fi
Utgångspunkten är alltså att det kan se helt korrekt ut. Så hur ska man kunna avgöra om det är sant eller inte? Åtminstone är det inte alltid tekniska faktorer som är viktiga vid avgörandet.
Några frågor du kan ställa dig
Det finns några frågor du kan börja med att ställa:
•Är något annorlunda än det brukar?
•Kan det vara något skumt?
•Kunde någon komma över pengar på det här sättet?
•Varför behöver de informationen? Borde de redan ha den?
•Behövs uppgifterna för det du gör?
•Är texten bra svenska eller maskinspråk?
•Är webbadressen äkta och trovärdig?
•Är det säkert från den som uppges som avsändare?
Om det, då du funderar på de här frågorna, vaknar en misstanke om att något kanske är skumt så är det bäst att inte fortsätta.
Gör som du brukar, avvik inte från dina rutiner
När du blir vanare datoranvändare har du dina egna rutiner och då blir det lättare att avgöra om något skiljer sig från det normala.
Om du vanligtvis betalar räkningar genom att:
- öppna webbläsaren på datorn
- skriva in adressen till din bank
- klicka på internetbanken
- skriva in dina uppgifter
- osv.
så ska du inte avvika från den rutinen. När du får eposten i exemplet ovan är det ingen risk att gå in på nätbanken genom att göra som du alltid gör - det är att följa råden i eposten och klicka på länken som är det farliga.
Om du gör som du brukar är det mycket mindre risk att någon kan lura dig. Men kanske en universell regel för att undvika bli lurad kunde vara:
Uppge aldrig din information om någon uppmanar dig till det!
Då du fyller i information som bankkoder, kreditkortsuppgifter och liknande ska det alltid ske på ditt eget initiativ. Om någon ber dig göra det är det alltid riskabelt, vare sig det sker per telefon, per epost, per Facebook eller ansikte mot ansikte.
När skadan är skedd
- Om du redan hunnit bli lurad, gör reklamation, anmäl till polisen.
- Spärra kort eller nätbanken så fort som möjligt för att minimera skadan
- Varna och diskutera med andra
- Skäms inte, det kunde hända vem som helst!