Det finns ändå mycket att glädjas över när det gäller hälsan. Informationen om hur man äter hälsosamt har varit framgångsrik; mångsidigt och mera grönt. Vikten av motion för både kroppen och hjärnan är vi alla medvetna om, men lättjan vinner tyvärr ibland över förståndet. Vårdmetoderna har utvecklats enormt. Också livsavgörande ingrepp görs nu på dagtid, på kvällen åker vi i bästa fall hem med ett bättre hjärta. Vi är friska allt längre, och i medeltal lever vi nu mera än 20 år längre än man gjorde på 1940-talet. I alla grupper i samhället har medellivslängden ökat, men vi har inte lyckats eliminera de utbildnings- och utkomstrelaterade skillnaderna. Om måttet på civilisation är hur väl ett samhälle tar hand om de svaga, så har vi ett drygt jobb kvar.
Hälsoproblemen förändras över tid. Under medeltiden kunde upp till 80 procent av befolkningen lokalt dö av pest. Hårt kroppsligt arbete slet ut våra föräldrar, ofta i rätt tidig ålder. Sjukdomar som tuberkulos och polio är nästan helt eliminerade. Preventivt arbete och allmän vaccinering har betytt oerhört mycket för folkhälsan.
Vi har också lyckats skaffa oss nya plågor. Nu dör flera i vår värld av övervikt än av hunger! Kraven, inte bara i arbetslivet, har ökat mycket med mera stress som följd. När tidigare generationer slet på kroppens hälsa, så sliter vi nu på den mentala. Förr ignorerades eller doldes de mentala problem. Nu noteras de, vilket säkert bidragit till den statistiska ökningen, men antalet sjukdomsfall har också säkert ökat som en följd av vår livsföring.
Vårdmetoderna förändras, förnyas och förbättras i snabb takt. Med analys av generna går det att förutse sjukdomar vi kan drabbas av. Preventiva åtgärder kan hindra dem från att bryta ut och en tidig diagnos ger bättre vårdresultat. Allt flera ”reservdelar” kan finnas i oss. Vi kan ha pacemaker, tandimplantat och nya knä- och höftleder, bara för att nämna några exempel. Organ som lungor, lever och hjärta kan vi få av andra, som inte behöver dem längre. Allt flera delar i oss kan ersättas. Också om etiken inom medicinen är på hög nivå, så behövs en ständig dialog kring gränserna för det godtagbara.
Användningen av konstgjord eller artificiell intelligens (AI) är en ännu större utmaning. Den är säkert användbar för tekniska lösningar, men datorer kan knappast lära sig äkta omtanke och känslor. Här om någonstans behövs tydliga etiska gränser. Datorer skall vara våra tjänare, inte våra herrar.
De gamla hederliga metoderna för god hälsa är ändå viktigast. Med daglig fysisk motion så långt krafterna räcker som promenader, simning, dans stärker vi musklerna och övar balanssinnet. Med daglig motion för hjärnan i form av läsning, korsord, sudoku, musik, teater upprätthåller vi intresset för omvärlden. Med dagliga sociala kontakter med vänner, barn och barnbarn och i våra och andra föreningar håller vi ensamheten på avstånd. Sjukdomar och krämpor drabbar oss alla, men med egen aktivitet kan vi göra mycket för hälsan och för livskvaliteten. Så kan vi längre vara, om inte rikare, så friskare.
Ole Norrback
förbundsordförande
.png)
