”IT och kultur”?

IT-BITEN #8 Vad tänker du på när jag säger ”IT”? Sug på den karamellen några minuter. Om du är som jag så ser du säkert visioner i ditt inre av toppmoderna datorer, iPhones i borstat aluminium, komplicerade inställningar som ingen begriper sig på, kilometervis med kablar, och kanske en och annan Facebook-logo.

Faktum är att det inte behöver vara så svårt. Begreppet IT myntades omkring 1992 när man kom på att ADB inte var tillräckligt attraktivt, och har sedan dess serverats som ett trendigt slagord, tuggats, och spottats ut av teknikindustrin. IT är faktiskt något så enkelt som InformationsTeknologi, alltså något som hjälper till att föra information från punkt A till punkt B. Man kan alltså argumentera för att Gutenbergs tryckpress var ett tidigt exempel på IT. Telegrafen, radion och Internet är några modernare exempel.

Varför berättar jag det här för dig? Jo, SPF gav mig chansen att skriva några rader till det här numret av God Tid, och till min hjälp fick jag de något vaga stödorden ”IT och kultur”. Därför ville jag börja med att etablera vad IT betyder, för trots att jag har studerat IT i åtta år är jag själv inte riktigt säker på vad termen innefattar. Som tur är finns ju Wikipedia.
Nu när vi har etablerat vad IT är för något kan vi dra slutsatsen att det har funnits åtminstone sedan 1400-talet, och det har påverkat vår kultur enormt genom tiderna. I och med tryckpressen hade vem som helst plötsligt råd att skaffa böcker och lära sig läsa, och sedan dess har det varit en kapplöpning om vilken teknik som kan få ut information till massorna på ett mer effektivt sätt.

Nu för tiden anses tryckt media vara utdaterad innan den når postlådan. Teve och radio är inte mycket bättre. Nej, det ska vara Internet! Nyheter från hela världen dyker upp framför våra näsor fem sekunder efter att de har inträffat. Vi har också Skype, Facebook, Instagram och en hel uppsjö av metoder för att läsa det senaste skvallret. Min mormor berättade en gång om hur det var hemma på Bergö ”förr i väärden”, då all telefoni i byn gick genom en telefoncentral som bemannades av en enda kvinna, vars arbetsuppgifter bland annat gick ut på att koppla ihop samtalen. Enligt mormor var hon en mycket säker källa när man ville veta det senaste skvallret, eftersom hon kunde höra allt man sa per telefon. I och med att vi lägger ut våra liv på nätet i allt större utsträckning kan vem som helst leka telefoncentral idag. Det är bara att gå in på valfri social media och läsa lite inlägg med tillhörande kommentarer. Titta genom fotoalbumen. Snoka igenom personens familj och relationer. Tidigare bostadsorter. Livshändelser.
Men allt är ju inte bara läskigt och negativt heller. Utan sociala medier hade folkupproren under den arabiska våren knappast blivit till något, än mindre hade omvärlden fått veta om det. Ej heller hade vi kunnat ringa gratis videosamtal till andra sidan Atlanten. Information tycker om att vara fri, och ju fortare den får röra på sig desto gladare är den, oavsett om den rör sig bland demonstranter i Nordafrika eller mellan dig och din släkt i Kanada.

En allt större del av vår dagliga kulturdos sänds via nätet. Vi läser nyheter på nätet. Vi lyssnar på webbradio. Teveprogram brottas med fler och längre reklampauser än någonsin förr, eftersom sändningskostnaderna överskuggar inkomsterna. Studier har visat att folk som säger upp sitt teveabonnemang och tittar på Netflix istället slipper omkring 140 timmar reklam per år. Är det då konstigt att allt fler program verkar avbrytas med meddelandet ”programmet fortsätter på nätet”? Det är otroligt irriterande för tittaren, men ur en marknadsmässig synpunkt är det helt vettigt. Sändningar på Internet är mycket billigare att tillhandahålla, och jag tror det bara är en tidsfråga innan tevekanaler försvinner helt och hållet och ersätts av webbsändningar. Gil Scott Heron menade redan år 1971 att ”The Revolution Will Not Be Televised”, och det har han säkert rätt i. Den kommer att livestreamas på webben istället.


Peter Nyman
IT-stödperson

ANNONSER