Fråga doktorn: Kan jag få bältros även om jag har haft vattkoppor som barn?

02.09.2024 kl. 14:42
Risken att drabbas av bältros ökar ju äldre man blir och det samma gäller risken att drabbas av komplikationer till bältros. I denna kolumn ska vi i korthet gå igenom hur bältros uppkommer, symptom och komplikationer i samband med bältros, samt hur man förebygger och behandlar bältros.


För att drabbas av bältros måste man ha haft vattkoppor. Eftersom vattkoppsvaccin numera ges åt alla barn på rådgivningen kan vi räkna med att bältros om hundra år kommer att vara något mycket ovanligt och lyckas vi genom vaccinationer utrota vattkoppor på samma sätt som smittkoppor utrotats kommer bältros bara att återfinnas i historieböcker. 
Verkligheten idag är en annan. 
I den del av befolkningen som är äldre än 15 år har de flesta haft vattkoppor och lider alltså risk att insjukna i bältros, som följd av infektionen har de nämligen för resten av sina liv vattkoppsvirus i sin ryggmärg. Tur i oturen är att vårt immunförsvar under infektionen blivit bekant med vattkoppsviruset och mycket effektivt hindrar det från att aktiveras. Men om vårt immunförsvar försvagas ökar risken att viruset som ligger på lur i ryggmärgen får en möjlighet att aktiveras. 
Det finns många faktorer som kan påverka vårt immunförsvar. Sällsynta orsaker är sjukdomar och läkemedel, en vanlig orsak är stress och den vanligaste är faktiskt åldrandet. Då vi åldras blir det svårare för våra vita blodkroppar att skilja främmande celler från kroppens egna, likaså blir de celler som skall förstöra främmande celler mindre effektiva, och dessutom reagerar de vita blodkropparna långsammare på de främmande ämnen de skall reagera på. Mängden vita blodkroppar minskar och det samma gäller mängden av sådana ämnen i blodet som de vita blodkropparna behöver för att förstöra främmande celler. 
Till råga på allt fäster äldre människors antikroppar sämre vid sitt antigen.

Typiskt för bältros är att viruset aktiveras bara i en nervrot varför bältrosutslaget begränsas till ena sidan och det hudområde vars känselnerver har sitt ursprung i ifrågavarande nervrot. Redan före bältrosutslagets blåsor slagit ut och före några hudförändringar kan skönjas känns ofta huden i området konstig, öm eller smärtande. Blåsornas täthet i utslaget kan variera mycket. Ibland ligger de väldigt tätt, som en matta, och ibland är det frågan om bara några enstaka blåsor. Liksom vid vattkoppor torkar blåsorna in och omvandlas efter en dryg vecka till skorvar som sedan efter en ungefär lika lång tid lossnar. Ibland kan det uppkomma en sekundär bakterieinfektion på bältrosutslaget vilket märkbart förlänger sjukdomsförloppet.
Om bältrosutslaget innefattar nästippen kan också ögat drabbas och i värsta fall leda till en ärrbildning på hornhinnan med kraftig synnedsättning som följd. I sällsynta fall kan bältros kompliceras av lunginflammation eller hjärninflammation, vilka båda är livshotande. Den vanligaste komplikationen är den så kallade post-herpetiska neuralgin d.v.s. nervsmärta i samma område där utslaget varit. I de allra flesta fall avklingar nervsmärtan inom några månader men den kan när den är som värst vara helt invalidiserande.

Då man får symptom som kunde vara bältros är det skäl att söka läkarhjälp inom ett dygn. Visar det sig vara frågan om bältros finns läkemedel som motverkar viruset. Om behandling med aciclovir eller famciclovir inleds i början av sjukdomen kan man begränsa hur ilsket utslaget blir och samtidigt minska risken för långvariga komplikationer.
Eftersom spalten denna gång inleddes med vaccin faller det sig naturligt att avsluta den på samma sätt. Vi har under mer än 10 år haft vaccin mot bältros och för några år sedan kom ett nytt och effektivare vaccin ut på marknaden. Efter en två sprutors serie behöver man inte ta boosterinjektioner. Vaccinet är avsett för äldre personer vars risk för bältros ökat på grund av åldersrelaterad försämring av immunförsvaret samt för personer vars immunförsvar är nedsatt av någon annan orsak. 
Eftersom ett försämrat immunförsvar också gör det svårare för vaccin att hjälpa immunförsvaret kämpa mot sjukdom är bältrosvaccinet utformat för att med största sannolikhet få immunsystemet att reagera. Det är också därför den som blir vaccinerad skall vara förberedd på att under dygnet efter vaccinationen få värk på injektionsstället, muskelvärk, huvudvärk, magbesvär och trötthetssymptom under dagarna närmast efter vaccinationen. Symptombilden visar att immunförsvaret verkligen reagerar på vaccinet och att man kan räkna med att framöver vara väl skyddad mot bältros. 
Bältros skall inte förväxlas med rosfeber och mer om den sjukdomen kommer i nästa kolumn.
 

Otto Lindberg, geriatriker

ANNONSER