Coronapandemins inverkan på pensionärernas ställning
I ljuset av den tillgängliga informationen hör pensionärerna till en av sjukdomens stora riskgrupper. Tills det utvecklats vacciner och verkställts vaccineringar bör statsmakten vidta alla påkallade åtgärder för att den äldre befolkningsdelens hälsa kan tryggas och spridningen av viruset till vårdhemmen hindras. Åtgärderna får inte begränsa de äldres frihet i högre grad än den övriga befolkningens, utan genom att skapa ett skyddande regelverk som från början omfattar hela befolkningen. Vid behov bör lagstiftningen revideras om rekommendationerna inte medför tillräckliga resultat för att kontrollera sjukdomens spridning.
Pensionärernas ekonomiska ställning
Under tidigare år har vi genom Eläkeläisliittojen etujärjestö EETU ry - Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf regelbundet påmint beslutsfattarna om att den ekonomiska ställningen försvagats i synnerhet för låginkomsttagarna och för de pensionärer som är storkonsumenter av social- och hälsovårdstjänster.
En positiv sak anser vi är förhöjningarna som gjorts år 2020 i garantipensionen (50 euro) och folkpensionen (34 euro). Vi understöder i enlighet med regeringsprogrammet att det görs en trepartsutredning om hur man kan förbättra ställningen för de pensionärer som erhåller de allra lägsta arbetspensionerna.
Då det vidtas höjningar av garanti- och folkpensionen, bör man samtidigt se till att den finländska pensionsmodellen är rättvis mot alla. Arbetspensionsmodellen skall uppmuntra de arbetsföra att delta i arbetslivet så länge som möjligt.
Pensionerna får inte beskattas strängare än övriga inkomster
Det är problematiskt att då man jämför beskattningen av pensions- och löneinkomster löntagarnas Arpl-avgift räknas som skatt i pensionärernas inkomster, då avgiften inte är skatt. Vår kritik stöds bland annat av det ställningstagande som riksdagens grundlagsutskott gjort (PeVL 30/2005 vp).
Pensionärernas beskattning bör vara rättvis, men den får inte heller vara strängare än löntagarnas.
Pensionärsfattigdomen bör elimineras
Vi påminner om att till pensionärsfattigdomen bidrar, förutom inkomsterna, också utgifterna: boendekostnaderna, serviceavgifterna, livsmedlen, medicinerna, transporterna samt energikostnaderna slukar en stor del av pensionärernas inkomster.
Vi har via EETU/PIO upprepade gånger föreslagit åtgärder för att eliminera pensionärsfattigdomen. Vi anser det vara ytterst viktigt att det utan dröjsmål uppgörs en plan för att minska pensionärsfattigdomen. Vi vill påpeka att i enlighet med finansministeriets statistik måste fortfarande av de 65 år fyllda, 9% av männen och knappa 12% av kvinnorna, på grund av penningbrist göra avkall på köp av mat och läkemedel samt läkarbesök. Att enbart höja folkpensionen och garantipensionen är inte tillräckliga åtgärder.
Kvaliteten på äldrevården måste höjas
Regeringen måste utan dröjsmål finna en lösning till den växande underbemanningen i vårdpersonal. Att höja dimensioneringen till 0,7 vårdpersoner per vårdad person höjer på dimensioneringen i centraliserade vårdenheter men dimensioneringen i den öppna vården måste höjas till samma nivå. I nuläget finns det stora problem inom hemvården, och bashälsovården fungerar inte på önskat sätt. Då livstidsförväntningen stiger och läkemedlen utvecklas, är det möjligt att med bra vårdkvalitet sköta allt äldre i sina hem, i olika service- och vårdenheter, samt inom hälsovården.
Kundavgiftstaken bör kombineras
Enligt en jämförelse gjord av OECD (2017) är andelen på kundavgifterna (10%) och den övriga privata finansieringen av hälsovårdsavgifterna i Finland högre än i de övriga länderna i Nord- och Västeuropa (totalt 26% av alla kostnader).
Kunderna har tre höga avgiftstak: hälsovården, medicinerna samt Fpa-resor. De äldre nyttjar i medeltal i högre grad hälsovårdsservice än den övriga befolkningen, då de höga avgiftstaken tynger deras ekonomi mera än de övriga befolkningsgrupperna.
Man kan påverka de äldres ekonomiska ställning genom att sänka deras serviceavgifter och genom att påverka ersättningarna för mediciner.
Vi önskar att det lagförslag om social- och hälsovårdsavgifter (HE 129/2020) som är under behandling i riksdagen, framskrider i snabb takt, då det skulle medföra en förbättring i nuläget. Vid sidan av ändringar i avgiftstaken förorsakar periodiseringen av avgifterna problem för de mindre bemedlade då självrisken i början av året är upp till 100%. Istället för periodisering per kalenderår kunde man ta i bruk en glidande 12 månaders period.
En del av medborgarna drivs in i ekonomiska trångmål på grund av de höga social- och hälsovårdsavgifterna. Den i kraft varande kundavgiftslagens 11 § ger kommunerna möjlighet att sänka avgifterna eller helt låta bli att uppbära dem, om kundens ekonomiska situation är svag. Lagen tillämpas inte i någon hög grad. Man bör upplysa om den och göra den mera känd. Vid behov bör man förstärka förpliktigandet av kundavgiftslagens 11 §.
Tillämpandet av kundavgiftslagens 11§ borde ha företräde framom att söka utkomststöd, som är den yttersta tillbuds stående formen av utkomststöd. En del av pensionärerna sparar på hälsovårdskostnaderna för att klara av sina övriga kostnader. Så borde det inte vara.
Vi föreslår, att service-, rese- och läkemedelstaken kombineras till ett avgiftstak, som är till sin storlek högst lika med den per månad utbetalda garantipensionen.
Boendet i eget hem bör stödas
Den åldriga befolkningsdelens ökning medför en höjning av behovet för service i hemmen. Vi anser att man dels kan stöda de äldre finländarnas självständiga boende i sina egna hem genom att förnya hushållsavdraget. Samtidigt stöder man inhemskt arbete.
EETU/PIO anser att sänkningen av hushållsavdraget bör tas tillbaka, och återställas till 2019 års nivå. Hushållsavdraget för över 75-åringar kunde beviljas förhöjt. Förverkligandet av vårt förslag skulle ha många förebyggande verkningar på de äldres möjligheter att klara sig självständigt hemma, bland annat genom att användningen av hemservice skulle öka därigenom skulle flytten till serviceboende senareläggas.
För pensionärer med låga pensioner är det för tillfället inte möjligt att använda sig av hushållsavdraget, då de inte har skatter i så hög grad, att de skulle kunna dra av kostnaderna för den service de betalar för. Hushållsavdraget borde betalas i direkt stöd till dem som inte kan göra avdraget från skatterna. Stödets belopp skulle motsvara hushållsavdraget som nyttjas i beskattningen.
Övriga boendekostnader och tillgängliga lösningar
Ett av målen för fastighetsbeskattningen är, att man i fortsättningen bättre skulle beakta det verkliga marknadsvärdet för marken och byggnaderna. Det här skulle höja fastighetsskatten i all synnerhet i huvudstadsregionen. Boendekostnaderna utgör redan nu en betydande del av hushållens utgifter, i all synnerhet för ensamboende pensionärer. Då man uppskattar pensionärernas utkomst bör man alltså beakta fastighetsskattens inverkan på boendekostnaderna i tillväxtcentra, där det också i övrigt är dyrare att bo.
I Finland finns ett stort bestånd av höghus som är byggda från 1950-talet till 1970-talet, och som har en stor reparationsskuld. I regeringsprogrammet utlovas, för att främja tillgängligheten, stöd till hiss- och andra tillgänglighetsprojekt. Den föregående riksdagen förpliktigade regeringen att ta fram en åttaårig omfattande och målinriktad utvecklingsplan, som grundar sig på en bostadspolitisk undersökning, och på de utvecklingsobjekt man därvid kommer fram till. Regeringen har lovat att ta fram ett tväradministrativt åldersprogram, i samarbete med olika ministerier, kommuner, tredje sektorn och övriga parter.
Till slut påminner vi ännu, att till tillgängliga serviceformer räknas bland annat motions- och kulturservice, vilka är av största vikt för de äldres vitalitet och välmående. Välmående och en möjlighet att delta tillhör alla.
Eläkeläisliittojen etujärjestö EETU ry – Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf
Helsingfors 9.10.2020
Ole Norrback, EETU-PIO, ordförande 2020
Berit Dahlin, EETU-PIO, sekreterare 2020
Raimo Ikonen, Eläkeliitto ry ordförande
Anssi Kemppi, verksamhetsledare
Martti Korhonen, Eläkeläiset ry ordförande Jan Koskimies, verksamhetsledare
Simo Paassilta, Eläkkeensaajien Keskusliitto EKL ry ordförande
Timo Kokko, verksamhetsledare
Anneli Taina, Kansallinen senioriliitto ry ordförande
Matti Niiranen, verksamhetsledare
Leea Hiltunen, Kristillinen Eläkeliitto ry ordförande
Päivi Kyyrö, verksamhetsledare
Ole Norrback, Svenska pensionärsförbundet rf ordförande
Berit Dahlin, verksamhetsledare
.png)
