Om äldreråden

LEDAREN # 5 Enligt lag är kommunerna skyldiga att tillsätta äldreråd, men äldreråden har ingen lagstadgad verksamhet. Äldreråden måste alltså finnas, men verksamheten bestämmer råden själva helt och hållet över. Det är både en styrka och en svaghet

Enligt lag är kommunerna skyldiga att tillsätta äldreråd, men äldreråden har ingen lagstadgad verksamhet. Äldreråden måste alltså finnas, men verksamheten bestämmer råden själva helt och hållet över. Det är både en styrka och en svaghet. Råden har full frihet att utforma verksamheten utgående från bland annat de lokala behoven bland äldre, men varken kommunens fullmäktige eller styrelse har någon skyldighet att ta rådets åsikter i beaktande eller ens behandla rådets förslag. För att få betydelse måste äldreråden ha en klar strategi för sin verksamhet om vad man vill nå och med vilka medel. Rådens betydelse och deras möjlighet att påverka är således helt beroende av dem själva.

En viktig första uppgift är att prioritera de konkreta frågor, som rådet vill ägna sig åt i sitt arbete. Kvaliteten i äldreomsorgen, boendet, hemservicen, närståendevården och möjligheter till avlastning, tryggheten, trafikfrågor, utrymmen för pensionärernas verksamhet; listan över frågor att behandla kan göras lång. Ingen kan ju ändå få allt på en gång, och för att ha framgång, är det viktigt att sätta frågorna i viktighetsordning.

En annan lika viktig uppgift är att skapa förtroende för rådet och dess arbete. Det gör man främst genom att vara saklig. Om rådet blir en kravmaskin, som ständigt framför nya krav, utan hänsyn till exempelvis andras behov eller läget i ekonomin, får man knappast mest gehör för sina förslag. Äldrerådens roll är ju långt intressebevakarens, eller lobbarens med ett modernare uttryck. En framgångsrik lobbare skall ha goda, väl genomtänkta argument för sina förslag. Exempelvis förslag, som syftar till en god livskvalitet och god hälsa bland pensionärerna, betyder ju samtidigt att kostnader för vården kan hållas lägre, vilket också i allra högsta grad intresserar beslutsfattarna.

Förtroende skapar man också med hjälp av goda och nära relationer till politikerna och till tjänstemännen. Äldreråden skall gärna försöka vara ett stöd för beslutsfattarna, samtidigt som man målmedvetet argumenterar för sina tankar och förslag. Aktiva äldreråd, som ber om information och underlag för sina förslag, uppfattas oftast som en god partner att samarbeta med. Äldreråden kan också bli en viktig remissinstans i beslut som rör oss äldre.
Sådana arbetsmetoder, som skapar trovärdighet, ger också mera inflytande. Det gäller ju att komma ihåg att äldreråden inte har beslutanderätt. Makten över besluten finns i fullmäktige, styrelsen och nämnderna, medan tjänstemännen har makten över beredningen av ärendena. En god lobbare är förutseende och gör sina förslag redan när ett ärende bereds. Goda kontakter till tjänstemännen behövs för att vara informerad om vad som planeras, men också för att kunna göra egna förslag i rätt tid.

Redan innan äldreråden blev lagstadgade, fanns de i många kommuner. Verksamheten har varierat mycket. I en del kommuner har de redan etablerat sig som viktiga remissorgan med ansvar för information och kontakt mellan kommunala organ och pensionärsföreningarna. I andra kommuner har de inte hittat sin roll med besvikelse bland både medlemmarna och äldre som följd. När äldreråden nu måste finnas, bör vi tillsammans se till att de kan bedriva en god verksamhet.

Pensionärsförbundet ordnade en skolningsdag i Vasa den 2 juni om äldrerådens arbete. Vi hoppades på ett stort deltagande från medlemmar i äldreråden, förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna samt intresserade medlemmar i våra föreningar, och det fick vi. Meningen var att lära av varandra så att vi blir bättre i den lokala intressebevakningen. Det finns anledning att återkomma med utvärderingar av de lagstadgade äldrerådens arbete efter någon tid.
Det finns också anledning att lära av de andra nordiska länderna. Äldreråden är lagstadgade i Danmark och Norge, I Danmark har råden en starkare formell position, medan situationen i Norge är snarlik vår. I Sverige är pensionärsråden inte lagstadgade, men med känd svensk noggrannhet har pensionärsorganisationerna utarbetat noggranna regler för hur verksamheten skall bedrivas. Verksamheten och resultaten blir långt vad vi gör dem till, så låt oss göra det bästa möjliga av ett organ, som måste finnas, men som inte getts klara uppgifter. 
Ole Norrback
förbundsordförande

ANNONSER