Varför inte samarbete!

Ledare # 7 Det finns en övertro på att problem kan lösas med mera lagstiftning. De flesta lagar är bra och behövs, men synsättet har också lett till överreglering. Vi har fått lagar vi inte behöver. Våra tjänstemän är formellt kompetenta och omutbara. Kort sagt, vi kan långt lita på dem.

Tyvärr finns det också avigsidor. Vår byråkrati är trög till förändringar samt ibland olovligt långsam och överförsiktig. I stället för ett ”vi skall se vad vi kan göra” är svaret för ofta ”nej” när frågor riktas till förvaltningen. Gör man ingenting, så gör man inga misstag. Kombinationen av överreglering och långsam byråkrati är ibland en broms mot förnyelse.
I Svenskfinland gör våra många organisationer ett viktigt arbete för hela samhället. De står för breda, nyttiga sociala nätverk, som av forskare sägs fhörbättra hälsan och förlänga livet, och de stärker samhörigheten och identiteten. De är ett viktigt, aktiverande komplement till den offentliga sektorn. De är också en garant för att Svenskfinland finns på sikt och därmed för landets tvåspråkighet. 


Bra kan alltid bli bättre. Ibland är vi alltför hemmablinda i våra organisationer. Vi vet för lite om hur andra organisationer verkar, hur de är uppbyggda och vilka kompetenser de har. Vi har en hel del att lära av varandra. Med mera samarbete kan ett plus ett bli mera än två. Förståndigt samarbete ger alltid ett mervärde.
Funktionshinder hör åldrandet till. Rörligheten, hörseln och synen försämras med åren hos många av oss. Därför är det viktigt att vi i Svenska pensionärsförbundet samarbetar med andra organisationer, som är specialiserade på olika funktionshinder. Vi har mycket att vinna på ett bredare och djupare samarbete. På vårt initiativ har företrädare för organisationer, som verkar på svenska för och bland mänskor med funktionshinder, nu mötts några gånger. Orsaken är de förestående förändringarna av social- och hälsovården, som starkt påverkar förutsättningarna för vård på svenska. 
Också bra lagar är betydelselösa om de inte efterlevs. Trots grundlagen och språklagen ser vi att det blir allt svårare att få vård på svenska. Då lagstiftningen inte ger trygghet, måste vi själva agera. När stora förändringar görs, får den som vet vad den vill, mest som den vill. Vill vi trygga en mångsidig vård på svenska, är det nu vi skall agera, tillsammans. Det är lättare sagt än gjort. Vår hemmablindhet leder ibland till att vi inte ser möjligheterna i förändringarna, bara hoten. Tyvärr blir ibland försvaret av de organisationer vi har viktigare än omtanken om dem vi skall betjäna.


Valfrihet är ett positivt ord, men valfriheten gäller inte alla. Många har inte förmåga att välja, och valfriheten finns inte om det inte finns ett utbud. Vi har ett växande antal ensamboende dementa i vårt förbund. Deras valfrihet är begränsad eller obefintlig utan hjälp av andra. Äldreomsorgen på svenska krymper, samtidigt som många dementas språkkunskaper minskar. Vårt mål måste vara att skapa strukturer inom vården och omsorgen som garanterar kvalitet också på svenska. Det här är vår utmaning nu, och bara i samarbete kan vi nå det målet.
Tyvärr finns det alltför få, som känner hela Svenskfinland. Också inom vårt förbund finns det missförstånd om vad andra gör och hur andra tänker. Styrelsens uppgift är att ha en helhetssyn och viljan att förena, stärka förståelsen för varandra och betjäna alla lika genomsyrar allt arbete den gör. Också vi kan samarbeta mera och bättre. Gott samarbete i god stämning är aldrig illa!

 

ANNONSER