Dags att se över de lägsta pensionerna

Äldre kvinnor har de lägsta pensionerna. När staten höjer de indirekta skatterna är det dessa kvinnor (och i viss mån män) som drabbas hårdast. Pensionärsorganisationernas intresseorganisation PIO fäster särskild uppmärksamhet vid just den här gruppens utkomstmöjligheter i sitt ställningstagande om regeringens budgetförslag för 2022.

”De lägsta pensionerna är i dagens läge inte tillräckliga, om man beaktar de allt högre utgifter som är kopplade till åldrandet”, skriver pensionärsorganisationerna i sitt gemensamma ställningstagande till riksdagsgrupperna.
Garantipensionen garanterar en minimipension på 837,59 euro per månad för en pensionär som bor i Finland.
Enligt PIO kommer de ändringar i beskattningen som föreslås att medföra att inkomstskillnaderna ökar något. Den summa som varje månad bli kvar i handen ökar för nästan alla grupper, utom för gruppen med de allra lägsta pensionerna.
PIO understryker att om de indirekta skatterna, till exempel på el, mat och bränsle, höjs bör det kompenseras genom att de lägsta pensionerna höjs. 
”Garantipensionen ska höjas och de lägsta folkpensionerna nivåjusteras till samma nivå som garantipensionen”, skriver PIO.
Pensionärsorganisationerna fäster uppmärksamhet vid de oskäligt höga kostnadstaken för läkemedel, vård och resor.
För att bekämpa  pensionärsfattigdomen är det nödvändigt att förbättra ersättningarna för bland annat läkemedel. 


De pensionärshushåll som har de allra lägsta inkomsterna kan inte utnyttja hushållsavdraget. Regeringen föreslår ett tvåårigt försök, som skulle göra det möjligt att på årsbasis dra av 3500 euro i beskattningen för inköp av omsorgs- och vårdtjänster. 
PIO understöder regeringens förslag, väl medveten om att det är en rätt liten grupp pensionärer som har råd att köpa dessa tjänster.
Vid sidan av hushållsavdraget behövs det, enligt PIO, ett hushållsbidrag som till sin utformning och storlek är i paritet med hushållsavdraget. Det skulle ge äldre, hemmaboende pensionärer med små inkomster möjlighet att köpa samma sorts tjänster som de rikare pensionärerna ges möjlighet att köpa med stöd av hushållsavdraget.
Klimatförändringarna har nu gjort sitt intåg i PIO:s utlåtande till riksdagen. PIO understöder den förda klimatpolitiken, men tillägger att klimatåtgärderna ska genomföras på ett sätt som beaktar den äldre befolkningen. Också här är det de små inkomsterna som spökar. 
”Investeringar i kollektivtrafik och infrastruktur är ur de äldres synvinkel bra klimatpolitik”, skriver PIO.
Det är viktigt att kollektivtrafiken byggs ut på ett sätt som stöder de äldres boende i hela landet. Pensionärsorganisationerna vill att staten riktar renoveringsbidragen på ett sätt som gör det möjligt att bygga ut klimatanläggningar i de äldres bostäder och serviceboenden.

De senaste dagarna har kultursektorns kamp för sina statsbidrag fått stor uppmärksamhet. När spel-
automaterna blir färre krymper statens intäkter från spelmonopolet Veikkaus. Det i sin tur få konsekvenser för de STEA-bidrag som staten årligen betalar ut.
Pensionärsorganisationerna är, i likhet med kultursektorn, beroende av STEA-bidragen för sin verksamhet. 
PIO förutsätter att medborgar-
organisationerna kompenseras för inkomstbortfallet från Veikkaus och att det görs på ett sätt som inte är beroende av de ekonomiska och politiska konjunkturerna.
Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO är ett samarbetsorgan för sex pensionärsförbund, bland annat Svenska pensionärsförbundet. Tillsammans har de närmare 300 000 medlemmar.

 

ANNONSER