De årliga förändringarna av vårt samhälle är små och ibland svåra att se. Förändringarna blir mycket tydligare när de granskas över en längre tid. Undersökningen registrerar många förändringar, som rör pensionärerna och som känns självklara, men också sådana som känns nya.
På tio år har antalet pensionärer ökat med 200 000 i vårt land. Vi vet att den ökningen kommer att fortgå. Därför kommer den gamlas behov att synas mycket i den politiska debatten de kommande åren.
Arbetspensionernas andel har ökat kännbart, medan folkpensionens andel fortsätter att minska. De som får enbart folkpension idag är 80 000, 20 000 färre än för tio år sedan. Bland dem har en betydande strukturell förändring skett. För tio år sedan var drygt hälften över 65 år, nu är de bara en fjärdedel. Då var de flesta kvinnor, som haft oavlönat hemarbete, och som därför inte har arbetspension. Nu är majoriteten män, en mycket stor del av dem är förtidspensionerade. Utslagningen av unga, mest män, är en stor orättvisa, som dessutom blir dyr för samhället. Alla pengar som satsas på att ge unga, isynnerhet pojkar, arbete eller utbildning är en ovanligt lönsam investering. – Folkpensionen blir alltså allt mera ett socialt bidrag till dem som inte når eller klarar sig i arbetslivet, och bidrar allt mindre till ålderspensionen.
Arbetspensionerna har vuxit snabbare än kostnaderna, men inte lika snabbt som lönerna. Däremot har sjukpensionerna inte stigit just alls. I olika omfattning har vi andra fått del av välfärdsökningen, men de som har det sämst har glömts. Den här utvecklingen strider mot grundtankarna bakom den nordiska välfärdsmodellen. Pensionärsförbundets höstmöte beslöt enhälligt att en höjning av de lägsta pensionerna bör ha högsta prioritet i intressebevakningen, detta utan att känna till Kauttos undersökning. Det får vi se som ett mycket klokt beslut, som förbundet har all anledning att följa upp.
Ett pålitligt mått på civilisation är hur väl ett samhälle tar hand om sina svaga. Det finns synbarligen stora möjligheter att öka graden av civilisation i vårt samhälle. I pensionärsförbundet vill vi aktivt delta i det arbetet.
OLE NORRBACK
förbundsordförande
Slarvig felskrivning
I ledaren i God Tid för december 2011 står det felaktigt att garantipensionen är över 800 euro. Det borde ha stått att den är över 700 euro. Felet beror helt på mitt slarv, och det retar mej omåttligt eftersom jag vet hur stor garantipensionen är.
Ett tack till de läsare som förtjänstfull reagerade. Jag är också tacksam över att mina texter läses. Normalt räknar man med att ledarna läses bara av en liten del av tidningsläsarna.
Min felskrivning understryker väl ändå att huvudbudskapet, att de lägsta pensionerna fortfarande är för små, är riktigt. Förbundets höstmöte fattade ett klokt beslut när en fortsatt höjning av de lägsta pensionerna gavs högsta prioritet.