Service över alla gränser (nr 3/2010)

Verksamheten är alltid viktigare än organisationen. Ibland kan ändå organisationen bli ett hinder för en nödvändig förnyelse av verksamheten. Då kan det konstigt nog bli viktigare att försvara organisationen — eller förvaltningen om man så vill – än att förnya och anpassa verksamheten till de krav och behov en förändrad verklighet ställer.

Regeringen vill se antingen större kommuner eller mera samarbete över kommungränserna, för att med de resurser man har, trygga tillgången till en god service. Erfarenheterna av förändringarna hittills är varierande. På många håll har man säkert via sammanslagningar eller mera samarbete kunnat förbättra servicen och använda resurserna bättre. På annat håll har försvaret av gamla organisationer fått dominera och därmed har förbättringarna blivit små eller uteblivit. Då har förändringarna bara lett till skenbara förbättringar.
   Förändringar är alltid en större utmaning för mindre grupper, för minoriteter. Är man inte många, så måste man försöka se förändringarna tidigare och ha egna förslag till hur förändringarna skall mötas. När en stor förändringsprocess satts igång är det ofta för sent för en minoritet att kännbart påverka den.
   Med säkerhet kommer förändringar av kommunstrukturen att vara ett mål också för följande regering. Nu borde man i alla kommuner, som kommer att beröras, göra planer för hur servicen på svenska kan tryggas. Inte ens huvudstadsregionen kan stå utanför förändringarna. Om Helsingfors och Vanda kommer överens om mera samarbete eller samgång, försvagas det svenska inflytandet, medan den svenska servicen nog möjligen kan förbättras i Vanda. Nu är tiden inne att börja skapa strukturer för service på svenska för hela huvudstadsregionen, över kommungränserna. Inte ens förslaget om en gemensam portal för information om var svensk service kan fås, har ännu inte fått aktivt stöd av politikerna, konstigt nog. Ett gemensamt svenskt Arbis i regionen skulle öka utbudet och tillgängligheten på svenska. Alternativet är förmodligen tvåspråkiga institut, där den svenska verksamheten får allt svårare att hävda sig. Åldringsvård på svenska blir allt svårare att få, när producenterna i växande omfattning är stora, privata företag. Bara i samarbete över kommungränserna kan det problemet tacklas. Listan över områden, där servicen på svenska kan tryggas bara i samarbete över kommungränserna, är mycket längre än så här.

I Svenska pensionärsförbundet har vi regionala organ i Östra Nyland och i Österbotten. De är till stor nytta, i synnerhet i intressebevakningen. Det österbottniska distriktet hör nu till föregångarna i arbetet för mera samarbete mellan centralsjukhusen i gamla Vasa län, för att trygga tillgång till specialistvård på så många medicinområden som möjligt. Västnyland har nyligen skapat sitt eget organ för samarbete i regionen. Både i Åboland och i Mellannyland är målet ett starkare regionalt samarbete. Avsikten är att ha ett förbund, som ännu effektivare kan bevaka medlemmarnas intressen, i synnerhet när det gäller den viktiga servicen på svenska.
   Det här året har vi större möjligheter att lyfta fram de svenska frågorna i förhandlingar med statliga myndigheter, när vi har ordförandeskapet i Pensionärsförbundens intresseorganisation rf. Den möjligheten utnyttjar vi systematiskt.
   Vårt förbund finns ju till för medlemmarna. Förbundet bjuder på trivsel och samvaro, på intressebevakning och vi försöker också utveckla nya former för hur våra medlemmars breda livserfarenheter och kunskaper kunde komma till större nytta i samhället. Vi vill gärna bli fler, kom med i vårt arbete. I samarbete över alla gränser vill vi verka för möjligheter till ett bra liv för oss alla. Kom med och stöd det arbetet!

OLE NORRBACK
förbundsordförande