Med rätta upprörs vi av det meningslösa våldet, som fanatismen skapar. Den våldsamma brutaliteten mot fullständigt oskyldiga, som vi kan se i bland annat Syrien och Irak och nu senast i Paris, går det bara inte att förstå. Ännu obegripligare är det att unga män och kvinnor, som vuxit upp i våra nordiska öppna, trygga samhällen, är villiga att ta andras och offra sina egna liv för idéer bort om all medmänsklighet.
Många gör det enkelt för sig genom att påstå att religionen islam är roten till det onda. Så är det ju inte. Också kristendomen har utbretts med svärdet i hand. Det är inte många år sedan katoliker och protestanter tog livet av varandra med en betydande inlevelse i Nordirland. I krigen på Balkan på 1990-talet deltog bekännande kristna i ett meningslöst dödande av muslimska albaner. Ingen religion har monopol på hat och fanatism.
Hänsynslös fanatism behöver inte heller ha bara religiösa förtecken. 1900-talets två totalitära samhällssystem, fascismen och kommunismen, som båda stod för ett meningslöst dödande av tiotals miljoner oskyldiga, hade sina mycket hängivna anhängare också i vårt land. De som bekände sig som anhängare av båda systemen hade förvånansvärt ofta en gedigen utbildning. Den finlandssvenska staliniströrelsen, som sade sig företräda arbetarklassen, bestod nästan helt av akademiker. Lång utbildning leder inte automatiskt till större klokskap! Tidigare anhängare av de totalitära systemen bemöts också på olika sätt idag. Den som varit hängiven fascist är stämplad för livet, medan det överraskande ofta ses som närmast pikant att ha varit stalinist, detta fastän båda systemen stod för en lika ofattbar ondska.
Hur kan våldsbejakande, fanatiska strömningar slå rot så starkt bland välutbildade och i vår trygga del av världen? Säkert är utslagning, svag självkänsla och allmän otrygghet några faktorer, men alla hör ju inte till de grupperna. Fanatismen behöver både karismatiska ledare för att kunna locka till sig anhängare, men också systematiska organisatörer. Kanske forskningen kunde hjälpa oss att finna orsakerna, så att vi med större framgång kan hindra de värsta formerna från att utvecklas och uppstå. De som vet mest är säkert de som varit med. Ingen skall behöva göra avbön för tidigare villfarelser, men det skulle vara oerhört värdefullt att veta varför utåt sett förståndiga mänskor kan bli fullständigt hängivna anhängare av system, som förtrycker och dödar oskyldiga. Kunde man ännu be dem som upplevt fascismen och kommunismen inifrån att berätta varför totalitära förtryckarsystem kan locka. Deras kunskap kunde vara oerhört värdefull när vi alla i vår vardag vill verka mot groende fanatism och för förtroende och tillit i ett öppet samhälle.
Vårt beroende av omvärlden ökar på nästan alla områden. Miljön, ekonomin, arbetslivet, religionerna och kulturlivets olika former begränsas inte av nationsgränser, språk eller etnicitet. Olikheter och mångfald är en växande del av vår omvärld men också av vår näromgivning. I historien har de samhällen, som varit goda att leva i, ofta varit mångspråkiga, mångkulturella och med många religioner. Sådana goda samhällen kunde fortleva bara så länge tolerans och respekt fick råda, och de gick under när fanatismen tog över.
Det finns oroande tecken i tiden. Rädsla för det och dem som är annorlunda, inkrökt nationalism och tydliga markeringar av vem som är ”vi” och vem som är ”dom” är illavarslande företeelser i de flesta länder, också hos oss. Tydligast syns den här attityden i en kritisk inställning till invandrare. Den inställningen är oförståelig redan av den orsaken att vi inte kommer att klara till exempel vården i framtiden, utan invandrare. Invandrare är ju en blandning mänskor som vi andra, som är födda här.
Fanatismen kan tyvärr knappast utplånas, men den måste bekämpas i alla dess former. Där har vi alla ett personligt ansvar. Politikerna har ett mera övergripande ansvar, eftersom de skapar lagar och regler för vårt dagliga liv. I det kommande riksdagsvalet är det klokt att rösta på politiker och partier, som slår vakt om tolerans, respekt och om det öppna, nordiska medborgarsamhället.
Ole Norrback
förbundsordförande
.png)
