Genom att låna under de dåliga åren, har vi inte behövt sänka välfärden generellt, men vi kan ju inte låna i all evighet. Nu växer ekonomin, och då borde vi betala av på lånen.
Vårdbehovet ökar när befolkningen blir äldre och då borde väl också kostnaderna öka. Frågan är om resurserna kan användas bättre. Det anser regeringen, som vill förändra våra vårdsystem. Vi får se om de förändringarna verkligen ger en bättre resursanvändning. Investerare också utomlands tror i alla fall att pengar finns att tjäna inom vården i vårt land, då de så ivrigt satsar på vårdsektorn. Privata bolag bygger ut sjukvården och vill ta över åldringsvården i allt flera kommuner. Vården finansieras ju i huvudsak med offentliga medel, och prissättningen tycks vara hög, eftersom investerare är så intresserade. Sannolikt räknar de också med att en större flexibilitet ger en effektivare resursanvändning.
Använder vi då alla våra resurser på ett klokt sätt? Säkert oftast, men det finns nog rum också för stora förbättringar. Byggsektorn borde granskas mycket noggrannare. Parthenon i Aten, som byggdes för 2500 år sedan och klarat av ca 200 jordskalv, nu genomgår sin första grundrenovering, medan t.ex. skolor och daghem hos oss är mögelskadade efter någon månad. Reparationerna kostar enorma summor, husen rivs i förtid, och möglet ger stora hälsoproblem. Över tid går miljarder åt till reparationer av både hus och hälsa, pengar som kunde användas mycket klokare. De gamla atenarna förundrar sig säkert i sin himmel.
Statens generösa stöd till vindkraften stimulerade utländska investerare att etablera sig i vårt land, vilket i sig är lovvärt. Vindkraften är bra, men vinden ger el bara när det blåser, och det blåser inte alltid när konsumtionen är som högst. För att täcka luckorna behöver vi annan elproduktion och import. Delvis med våra skattepengar gör nu vindkraftsbolagen stora vinster. Att investerare i vindkraft flyttar sina vinster till lågskatteländer, ses inte som ett lika stort moraliskt problem, som om vårdbolagen gör det. Det är konstigt, för det är trots allt i båda fallen fråga om våra skattepengar.
Vad har då skattepengar till byggverksamheten och vindkraften att göra med vår välfärd? Jo, om vi använder resurser fel, räcker inte pengarna till det som är viktigare.
Med överföringar jämnar vi ut välfärden, de som har högre inkomster betalar mera för välfärden. Det är klokt av flera skäl. När ingen lider direkt nöd, är samhället stabilt, vilket är i allas intresse. Utslagning är dyr för samhället, och dyrast för dem med stora inkomster. Nu höjs garantipensionen, men höjningen kunde vara större. Egenandelen av kostnaderna för medicin, vård och sjuktransporter höjdes för ett par år sedan, vilket drabbar dem som är sjuka och har små inkomster speciellt hårt. Här är en korrigering på plats.
Svaret på rubrikens fråga kunde lyda: Jo, välfärden är hållbar om vi använder pengarna klokt, har tillväxt, fred, gott internationellt samarbete och när vi ser till att ingen lider direkt nöd.
.png)
