Nu bor en betydligt större del av oss i städer, där naturens mångfald är mycket smal. Då bodde en stor majoritet på landsbygden, mer eller mindre mitt i naturen. Årstiderna och växlingarna i naturen noterades kontinuerligt som en del av livet.
I dag får vi ständiga alarmrapporter om hur naturen utarmas. Eftersom rapporterna ofta berättar att enskilda arter minskar, är det svårt för en amatör att få en helhetsbild av utvecklingen. Naturen har ständigt genomgått förändringar, och naturen har en enorm förmåga att anpassa sig till förändringarna i omgivningen. Vi vet ju att nya arter dyker upp och gamla minskar eller ökar i antal. I massmedierna är negativa händelser ofta nyheter, positiva mycket mera sällan. Möjligen får också forskare, som alarmerar, lättare nya pengar.
Från början ger vi våra barn en fel bild av naturen. Nalle är det överlägset populäraste kramdjuret, men en nalle i naturen ska man verkligen inte försöka krama. I barnens böcker och filmer har djuren mänskliga egenskaper, sådana som de i verkligheten inte har. Huskatten som ligger och spinner i famnen, och som äter djurmat från butiken, fångar möss och äter fågelungar om den kommer åt, om inte ägaren försökt förkväva de naturliga instinkterna. Gamla fabler må ha varit grymma, men de var delvis mera sanningsenliga. Disneys och naturens djurvärld är till största delen oförenliga, där naturen står för verkligheten.
Många urbana unga visar ett berömvärt intresse för naturen. Det får vi vara glad för. Förhoppningsvis leder intresset till en ökad kunskap om den ständiga kamp om livsutrymme mellan arterna och individerna, som är den verkliga naturen.
Om vi som mänskor stressar naturen, så stressar vi oss själva också, ibland till utmattning. Många unga av idag lever ett mera krävande liv än vi gjorde. God utbildning, ett välbetalt och gärna glamouröst arbete, välartade barn med många hobbyn, flera så kallade fritidsaktiviteter, ett yvigt socialt liv och en ständig uppkoppling till nätet; så kan förväntningarna sammanfattas. Alla orkar inte med allt, och följderna är utmattning och mentala problem, men också utslagning.
Religionerna och gamla vishetsläror är tydliga med att mänskan behöver ro, stillhet och meditation. Målet är en inre harmoni, som ger distans till vardagslivet, gärna också till oss själva. Att ta sig tid för en stund av stillhet, att glömma omgivningens krav då och då, stimulerar och ger oss nya krafter.
Covid19 har försatt oss gamla i en motsatt situation. Många av oss har fått mer än nog av tid för oss själva, när det sociala umgänget har begränsats. Följderna är delvis desamma som yngre känner av, men av motsatta orsaker; trötthet, utmattning, i värsta fall depression.
Många av oss har glömt naturen som personlig kraftkälla. För de unga kan en vandring i naturen, utanför vardagens högljudda brus och krav, ge nya perspektiv. För oss gamla, som nu är måna om fysiska avstånd, kan en vandring i naturen tillsammans med andra, höja kvaliteten i vardagen.
Man behöver inte vara munk i ett isolerat kloster för att inse att en vandring i naturen eller några stunders stillhet och meditation ger vardagen, ja hela livet, andra proportioner. Med lite ”jopp hej di” kan vi alla gå ut i naturen, oberoende av ålder, och få nya krafter.