Regionerna och kommunerna
Regeringen har nyss delat ut närmare 280 miljoner euro från arbets- och näringsministeriets budget i regionutvecklingspengar till regionala myndigheter. Det är viktigt att upprätthålla de regionala strukturerna, men hur kommer kommunerna att se ut efter det att reformen har gått igenom? Finns det risk för att Svenska pensionärsförbundets regioner ska ändras eller för att föreningarna genomgår en metamorfos?
Som alltid vid utvecklingar är det viktigt att se till det som man kan rå om. Nu kan man göra eventuella förändringar i strukturerna eller vässa processerna, om det finns fog för det. Svenska pensionärsförbundet håller på att gå igenom föreningarnas medlemmar och verksamhet för 2011 och ser att föreningarnas aktiviteter och verksamhetsformer åter har förbättrats under 2011. Förutom att medlemstalet har blivit litet bättre än under 2010 har föreningarna nya former av aktiviteter, nya samarbetsformer med olika aktörer, både i andra pensionärsföreningar och i företag och organisationer samt delvis nya ordförande och styrelsemedlemmar. I dessa tider av osäkerhet är det oerhört viktigt att styrelserna i föreningarna är engagerade, finner bra verksamhetsformer och är ett stöd för seniorerna på orten. I många sammanhang har det kommit fram att det inte bara är seniorer som är intresserade av pensionärerna och deras frågor. Den fina verksamheten och samhörigheten har fått personer i alla åldrar, barn och barnbarn, att intressera sig för pensionärsfrågor. Det här är förbundets särart och det ska föreningarna vara stolta för.
Ett känt faktum är att medborgarorganisationerna är relativt oberörda av kommunala och nationella strukturer beträffande aktivitet. Sedan är det klart att verksamhetsbetingelserna är olika beträffande ändamål, ekonomiska villkor och formella strukturer. På Ordförandekonferensen 8 februari tog ombudsmännen upp situationen i föreningarna och arbetet med att stödja föreningarna fortsätter. Ta gärna kontakt om kommentarer kring den regionala fördelningen och stödet till föreningarna.
Social- och hälsovård
Lagförslaget om tryggande av tillgången till social- och hälsovårdstjänster för äldre personer diskuteras fortsatt livligt. Eftersom socialvårdslagen håller på att omarbetas och omspänner hela socialvården (Hälso- och sjukvårdslagen togs i bruk 1.5.2011) borde förhållandet klarläggas mellan socialvårdslagen och lagförslaget om tryggande av tillgången till social- och hälsovårdstjänster för äldre personer, vilket är ett förslag till en speciallag. För närvarande är det risk att äldre handikappade faller emellan speciallagen för äldre och handikapplagen. Lagförslaget omfattar inte heller vård för personer med minnesstörning.
Språklagen borde likaså beaktas i social- och hälsovården för äldre. Därtill är det viktigt att behovet ska få avgöra vem som får servicen, inte åldern. Under lagförslagets hela levnadstid har man poängterat självbestämmanderätten, vilket är oerhört viktigt att genomsyrar hela social- och hälsovården för äldre. Det är enormt viktigt även för yngre generationer att uppleva att en människa åldras med värdighet och bibehållen stolthet i Finland.
I denna spalt i förra numret av God Tid skrev jag om Vitboken om pensioner, som inte hade publicerats då. Den 16 februari 2012 publicerade Europeiska kommissionen Vitboken om pensioner med statistik om bland annat demografin, äldre personers sysselsättningsprocent (55–64 år) och pensionerna och pensionsåldrarna i de olika europeiska länderna samt en analys av dessa. Vår paraplyorganisation AGE Platform Europe gav ett pressmeddelande där de ansåg att riktningen är rätt men ambition skulle behövas. I en så här stor fråga är det bäst att ta små steg. En av slutsatserna i Vitboken om pensioner är att pensionssystemet ska stödja den ekonomiska tillväxten i Europa och att de äldre i Europa ska få en tryggad utkomst. Vitboken om pensioner (White Paper on Pensions) finns på Europeiska kommissionens webbplats. Pensionerna och seniorerna är en framtidsfråga.
VERONICA FELLMAN
verksamhetsledare
.png)
