Svenska pensionärsförbundet samarbetar med Magma, Kommunförbundet, Sydkustens landskapsförbund och Folkhälsan om utbildning av invandrare. Bakgrunden är att förbundet vill vara proaktivt: förbundet värnar om att få tillräckligt med personal för social- och hälsovårdssektorn på svenska nu och i framtiden, eftersom många rapporter påvisar att det råder och kommer att råda brist på arbetskraft inom denna sektor. Att få kompetent arbetskraft från utlandet har ansetts vara ett svar på problemet. Men hur är det med språkfrågan då?
För att få svar på den frågan ordnade dessa fyra parter ett seminarium den 21 april. Seminariet hade tre huvudföreläsare: Astrid Thors, migrations- och Europaminister, Asta Manninen, direktör för Helsingfors stads informationscentral och Tuomas Martikainen, forskare vid Åbo Akademi.
Minister Astrid Thors gav en saklig bild av invandringssituationen i Finland just nu. Hon visade statistik av invandringen i Finland. Hon sade rakt ut att invandrardiskussionen på finskt håll inte endast är en attack mot det mångkulturella utan också mot dem som inte vill representera det finsknationella. Det gör att finlandssvenskarna själva måste vara aktiva med att skapa möjligheter och forum för invandrare på svenska.
Å andra sidan prisade hon läget i Närpes, där det finns fungerande lösningar för invandrare både inom utbildning, arbetskraft och på det sociala planet. Det är klart att arbetsmarknaden styr språkkraven, men i ett land med två språk som Finland är det viktigt att kunna båda språken, i synnerhet på de områden som är tvåspråkiga och om man i sitt arbete har med människor att göra.
Asta Manninen gav många scenarier för invandringen i huvudstadsregionen. Ett av dem var att den baltiska subkulturen och de baltiska språken kommer att öka kraftigt i Finland. Däremot påvisade hon att personer med svenska som modersmål kommer att vara ungefär konstant numerärt sett till 2025.
Det som både Asta Manninen och Tuomas Martikainen poängterade var att finskan är främsta språk för att kunna arbeta i Finland. Det är ofta så att en invandrare kan sitt eget ursprungliga språk, engelska och ska sedan lära sig finska och svenska.
Vad kan vi finlandssvenskar göra för att invandrare ska vara intresserade av att lära sig svenska? Det är viktigt att informera om svenskan i ett så tidigt skede som möjligt för invandrare och även öka undervisningen och utbildningsmöjligheterna i svenska för invandrare. Eftersom den ryska invandringen väntas bli stor är det mot denna grupp många riktar sina blickar.
Europaparlamentet godkände direktiv
Den 2 april var en historisk dag: då godkände Europaparlamentet direktivet om eliminering av diskriminering på grund av bland annat ålder när det gäller varor och tjänster. Svenska pensionärsförbundet har allt sedan medlemskapet i Age Platform arbetat för att detta direktiv ska godkännas. Det här betyder bland annat att det inte är tillåtet att ha åldersgränser för försäkringstjänster, banktjänster, biluthyrning, lån, kreditkort, med mera inom Europeiska unionen när direktivet har blivit implementerat i de enskilda medlemsländerna. Direktivet gäller också social- och hälsovårdstjänsterna. Till uppföljningen av direktivet gäller också att rapportera om eventuella missförhållanden. Om någon därför märker åldersdiskriminering inom något område får den gärna återkomma till mig. Det finns ett separat direktiv om diskriminering i arbetslivet.
Avsikten med direktivet är att planeringen av tjänsterna ska basera sig på uppgifter om verkliga förhållanden. Om det är möjligt ska en utredning inom vissa branscher ske för att göra prissättningen eller kriterierna för tjänsterna eller varorna mer tydliga. Det är meningen att service- och varuproducenterna mer ska beakta respektive kunds egen individuella situation. Vi får hoppas att implementeringen av direktivet går fort i Finland.
VERONICA FELLMAN
verksamhetsledare