I Finland finns två olika lagstadgade familjepensionssystem som kompletterar varandra: familjepension från Folkpensionsanstalten (FPA) och/eller från arbetspensioneringen. FPA:s familjepension är efterlevandepension till änkan eller änklingen och barnpension till förmånslåtarens barn. Familjepensionen från arbetspensioneringen är beroende av den arbets- eller företagarpension som förmånslåtaren har tjänat in.
Efterlevande makar och barn kan också få familje- eller försörjningspension enligt lagarna om olycksfallsförsäkring, trafikförsäkring, olycksfall i militärtjänst, skada ådragen i militärtjänst samt patientskada. Om familjepension som betalas ut enligt dessa lagar ger en tillräcklig utkomst betalar FPA varken bostadsbidrag eller kompletteringsbelopp.
Löntagarnas forskningsinstituts forskningsdirektör Reija Lilja skriver i senaste nummer av Kansantaloudellinen aikakauskirja 1/2012 om det överraskande temat att efterlevandepensionerna förlänger pensionskarriären och entusiasmerar till att förkorta arbetskarriären. Det här talar emot regeringsmålet att förlänga arbetskarriären, säger hon. Lilja påpekar att drygt 1,5 miljarder euro betalades år 2010 i arbetspensionslagstadgade familjepensioner, vilket motsvarar en andel om 2,1 procent av varje arbetstagare arbetspensionspremie. Ändå är 30 procent av alla kvinnor över 75 år som lever ensamma under fattigdomsgränsen enligt Lilja. Hon utgår ifrån att den nuvarande modellen baserar sig på en föråldrad modell där endast den ena familjeparten arbetar, och att när denna part avlider, ska familjepensionen skydda den efterlevande för resten av livet.
Lilja föreslår en förändring av efterlevandepensionssystemet så att det allokeras mer till behövande, under 18-åriga barn och upphör när en person börjar lyfta ålderspension, vilket inte nödvändigtvis sporrar till att arbeta längre. Det är inte förenligt med god praxis att inte se till utkomsten för efterlevande efter ålderspensionen har lyfts utan mer motivering. Den här frågan kommer troligen snart att behandlas av en av ministeriet tillsatt kommitté eftersom den tas upp av en forskare.
År 2010 var den genomsnittliga efterlevandepensionen i Finland cirka 513 euro per månad. De som samtidigt fick egen pension och efterlevandepension fick sammanlagt 1 427 euro per månad i pension i genomsnitt. Efterlevandepensionens andel av denna summa var 490 euro.
För närvarande betalas efterlevandepension till ca 263 000 personer. Efterlevandepensionen är en del av familjepensionen. Familjepension betalas också till förmånslåtarens barn. År 2010 betalades pension till ca 16 300 barn och unga under 18 års ålder. Den genomsnittliga barnpensionen var 325 €/mån. I fjol betalades sammanlagt ca 65 miljoner euro i barnpensioner enligt arbetspensionsbolagen.
Den efterlevande maken, dvs. änkan eller änklingen, har rätt till efterlevandepension, om makarna har eller har haft ett gemensamt barn. Det krävs dessutom att makarna var gifta med varandra när förmånslåtaren avled och att äktenskapet hade ingåtts innan förmånslåtaren fyllde 65 år. En part i ett registrerat partnerskap har rätt till efterlevandepension under samma förutsättningar som en make. Rätt så många krav.
En efterlevande make utan barn får efterlevandepension, om
- äktenskapet har ingåtts innan den efterlevande maken fyllt 50 år (Lilja konstaterar att antalet äktenskap som ingås just före fyllda 50 år är stort)
- äktenskapet har varat i minst fem år
- äktenskapet har ingåtts innan förmånslåtaren fyllt 65 år
- han eller hon har varit minst 50 år vid sin makes frånfälle eller har fått invalidpension i minst tre år.
Barnlösa efterlevande makar som är födda före 1.7.1950 kan få efterlevandepension på lindrigare villkor, om äktenskapet hade ingåtts före 1.7.1990. Också förmånslåtarens tidigare make har rätt till efterlevandepension, om förmånslåtaren var skyldig att betala underhåll till den efterlevande. Underhållsskyldigheten ska ha fastställts genom domstolens eller en socialmyndighets beslut.
Den som inte har rätt till efterlevandepension är följande parter:
Sambor har inte rätt till efterlevandepension enligt arbetspensionslagarna. Det har inte heller en barnlös efterlevande make som inte fyllt 50 år.
Rätt till efterlevandepension har inte heller de efterlevande makar som redan hade fyllt 50 år när äktenskapet ingicks och som inte har barn tillsammans med förmånslåtaren.
Om en änka eller änkling som fyllt 50 år ingår nytt äktenskap, får hon eller han inte rätt till efterlevandepension på grundval av det nya äktenskapet, utan den tidigare löpande efterlevandepensionen betalas fortsättningsvis.
I synnerhet beträffande sambors rätt till efterlevandepension är lagen föråldrad, vilket ger upphov till att det är skäl att på den paragrafen uppdatera lagen.
VERONICA FELLMAN
verksamhetsledare
Källor: Arbetspensionsbolagen (www.arbetspension.fi), Folkpensionsanstalten (www.kela.fi), Kansantaloudellinen aikakauskirja 1/2012.
.png)
