Pensionspolitik och kommunalvalet (God Tid 8/2008)

Vi har alla väntat på hur pensionerna ska höjas efter arbetsmarknadsparternas förhandlingar under 2007, 2008 och 2009. Därtill har rapporter om höjda priser och ökad inflation haglat tätt. Nu ser ju den finansiella situationen inte lovande ut, men fixeringsperioden för fastställande av arbetspensionsindexet, det brutna indexet, slutade den 30 september 2008 och gav följande vid handen: Löneförhandlingarna och konsumentprisindexet har inverkat så att det brutna indexet höjs med 4,95 procent för 2009. Halvvägsindexet skulle ha varit 0,59 procentenheter högre. Lönekoefficienten är 6,04 procent, så en reflexion är den danska modellen, som säger att pensionsindex ska vara en procentenhet lägre än lönekoefficienten.
   Det brutna indexet kommer även från början av 2009 att ha inverkan på andra pensioner som är bundna till detta index än löpande arbetspensioner samt familjepensioner enligt arbetspensionslagar, nämligen pensioner enligt militärskadelagen, generationsväxlingspensioner, avträdelsepensioner, avträdelsestöd och avträdelseersättningar samt minimibeloppet av rehabiliteringspenning bundna till APL-indexet. Även löpande förmåner enligt lagen om olycksfallsförsäkring, lagen om olycksfall i militärtjänst, trafikförsäkringslagen, patientskadelagen och lagen om miljöskadeförsäkring är bundna till APL-indexet.

Regeringen har skrivit in i regeringsprogrammet att konsumentpriskorgen ska ses över under regeringsperioden. Läget är det att konsumtionskorgen brukar ses över vart femte år, och senast var detta år 2005. Hur kan pensionärerna få en mer ändamålsenlig konsumtionskorg? En möjlighet är att se hur äldre personers konsumtionsbeteende utvecklas och räkna ut medeltal och utgående från dem få ett mer ändamålsenligt index. Detta kunde utan vidare genomföras när konsumtionskorgen ändå ses över. En möjlighet är att ha en gradvis återgång till det brutna indexet, en annan att se över konsumtionskorgen och en tredje att justera arbetspensionsindexet två gånger per år.
   Folkpensionen kommer att få en indexhöjning på 4,6 procent till följd av levnadskostnadsindex. Det är en historiskt sett hög indexhöjning av folkpensionen. Enligt många experter kommer garantipensionen att införas som en trygghet för folkpensionärerna. Troligen kommer de övre gränserna för erhållande av folkpension att skärpas medan de förmånerna för att få en rimlig pension höjs. Finland släpar efter i minimipensionsskydd jämfört med de övriga nordiska länderna: Danmark har en dubbelt så hög nivå (år 2005 totalt 1 005 euro/mån.) och Sverige har hälften så hög nivå (år 2005 totalt cirka 750 euro).

Riksdagen har nyligen stiftat en lag om en tillfällig uppluckring av placeringsstadgandena för pensionsbolag. Detta underlättar pensionsbolagens ställning så att de inte behöver sälja ut av sina innehav som de i övrigt anser bra endast för att möta soliditetskraven. Detta innebär en stor förbättring för pensionsbolagen. För aktiemarknaden i Finland är detta ett sunt beslut. Det är helt klart att pensionsbolagen har överdrivit aktiemarknadens förträfflighet beträffande avkastning. Ändå verkar det inte finnas stora risker för att pensionsbolagen nu behöver vidta åtgärder.
   Det finns även andra sätt att få en bra välfärd för äldre: lägre skatter, fria transporter, bra social- och hälsovård, gott rättsskydd, goda sysselsättningsmöjligheter, med mera.
   Kommunalvalsresultatet är offentliggjort. Förhoppningsvis börjar de äldre förhandla om fördelningen av platser i äldreråden. Det är naturligtvis många andra frågor som ska diskuteras, men för förbundets del vill vi stödja alla föreningar och äldre representanter att även dra en lans för äldreråden: de ska ha remissrätt, budgeterade medel och en utnämnd tjänsteman i staden. Det krävs intressebevakning av många viktiga frågor inom äldreomsorgen.

VERONICA FELLMAN
verksamhetsledare