Statsbudgeten 2009 och kommunalvalet (God Tid 6/2008)

Statsbudgeten 2009 har aviserats som en budget som ska sänka inkomstskatten. Detta har fått både positiva och negativa reaktioner. En sänkning av skatter är alltid välkommen. Men vilka är följderna för samhället? Det innebär att man sparar på något annat. I synnerhet är man ängslig för att sparivern drabbar social- och hälsovårdspolitiken, speciellt äldreomsorgen. Det är förbundet fullständigt negativt emot. Tvärtom, det borde bli ett större tilläggsanslag än drygt 21 miljoner euro till äldreomsorgen. Å andra sidan kunde man höja alkoholskatten rejält, till exempel med 10 procent, och då kunde inkomstbortfallet av inkomstskattesänkningen något kompenseras.
   Kalkylerna är dock svåra att prognostisera, eftersom efterfrågan på alkohol är mycket mer oförutsägbar än uträkningen av inkomstskatten.

Jag har av flera personer blivit kontaktad om folkpensionens bortfall 1995. Man undrar varför löntagarna före 1995 betalade folkpensionspremie, som sedan inte har betalats ut i form av folkpensionstillägg till 65 år fyllda personer. Det är rätt sent att ta upp denna förändring, som tillsammans med ändringen till det brutna indexet ansågs vara pensionärernas bidrag till att klara upp den finländska nationalekonomin under och efter depressionens tider.
   Det kändes inte och känns inte rättvist att folkpensionen för samtliga personer över 65 år togs bort. Både premiebetalningen och folkpensionen har emellertid upphört. Pensionärerna har fått ta del av en sänkt skatteprocent och nivåförhöjningar har riktats till folkpensionärerna. Å andra sidan borde folkpensionen höjas mycket mer. Många folkpensionärer har mycket svårt att klara sig med folkpensionen och statsministern tog fram i offentligheten möjligheten att höja folkpensionen med en nivåhöjning på upp till 200 euro per månad per person som lyfter full folkpension.
   Höjningar på folkpensionen borde inte inverka på utkomststödets storlek. Inte heller familjeförhållandena ska inverka på folkpensionens storlek eller på beskattningen av pensioner.

I statsbudgeten har skatterna diskuterats mycket. För pensionärerna skulle ett pensionsinkomstavdrag vara ett välkommet tillskott. Pensionsinkomstavdraget borde höjas till cirka 13 000 euro årliga inkomster (gränsen är nu cirka 8 000 euro årliga inkomster). Många pensionärer kommer i en inkomstfälla när de har låga arbetspensioner och samtidigt inte lyfter full folkpension, vilket innebär att de inte får vissa stöd.
   Med folkpension och en del stöd kan man komma upp till en högre pension än en låg arbetspension. Om pensionsinkomstavdraget höjs är det i synnerhet kommunalskatten som förändras. Staten borde ersätta kommunerna den bortfallna summan, som staten får tillbaka bl.a. genom höjd konsumtionsförmåga.

Inkomstfördelningen och skattesänkningarna kommer att innebära minskningar i satsningarna på social- och hälsovården, bland annat äldreomsorgen. Den geriatriska kompetensen behöver ökas i hela landet och åldringsvården behöver mer planering och strukturering även med tanke på kommande kommun- och servicestrukturreform. Därför räcker inte de medel på drygt 21 miljoner euro till för äldreomsorgen, vilket minister Katainen aviserade tidigare. Det behövs minst cirka 200 miljoner euro för att strukturen kring primär- och specialsjukvården för äldre ska förbättras.

Kommunalvalet står för handen. Förbundet har fastställt sin ståndpunkt inför valet, vilken kan sammanfattas i Trygg pensionärstid. De äldre är en stor, betydande del av det aktiva samhällslivet. De vill vara med om att axla ansvar och de vill som samhällsgrupp påverka samhällsutvecklingen. Målsättningen är att den kommunala och statliga planeringen och verksamheten ska främja trygghet, välfärd, hälsa och goda boendeförhållanden för äldre.
Förbundets ställningstagande omfattar information för de äldre i kommunen, social- och hälsovård, rehabilitering, boende och hemvård, kommunikation, sysselsättning och fritid, planläggning och äldreråd.
   Det är ytterst viktigt att pensionärerna röstar och väljer personer som verkligen arbetar för de äldres bästa. Det är många utmaningar inför det kommande fullmäktigemandatet i och med kommun- och servicestrukturreformen. I kommande planer måste även de äldres röst höras.

VERONICA FELLMAN
verksamhetsledare