Den här hösten har varit unik, med både positiva och negativa förtecken. Kommunalvalet närmar sig med stormsteg, den finansiella krisen har slagit till på de globala marknaderna och här i Finland har vi igen chockats av ett sorgebudskap på grund av massakern i Kauhajoki. Och i Förenta Staterna väntar ett presidentval.
Den finansiella krisen kulminerade den 15 september då Lehman Brothers meddelade om konkurs i Förenta Staterna. Rapporter om stora organisationsförändringarna på bankmarknaden i USA håller på att komma in och amerikanska staten skjuter till flera hundratals miljarder euro för att undvika en finansiell krasch. I Finland säger ekonomerna att man först senare kommer att få veta hela omfattningen av krisen och att det lönar sig att hålla sig lugn nu när det stormar som värst på finansmarknaden. Finländarnas arbetspensionspengar ligger ju fast i olika finansiella instrument och en analys ger vid handen att det inte finns någon som helst orsak till oro för att de fonderade medlen i arbetspensionsbolagen skulle vara i fara. Riskhanteringen i arbetspensionsbolagen verkar vara i skick. Arbetspensionsbolagen har aviserat att deras avkastning inte kommer att vara lika bra för 2008 som för 2007. Utdelningen från arbetspensionsbolagen kan således vara något mindre i år, eftersom avkastningen minskar.
De fonderade arbetspensionsmedlen har mött en svacka — fastän mycket liten — för 2008. Värdet på arbetspensionsfondernas medel har ökat med 300 procent under tio år, vilket är exceptionellt, och under 2008 är nedgången endast cirka 2,5 procent, från 122 till 119 miljarder euro. Det har visat sig att de finansinstrument som kan väntas medföra förlust har varit ett av de instrument som har gett största avkastningen under flera år tidigare. Den gamla regeln om att hög avkastning kan medföra hög risk stämmer här. Placeringarna i dessa riskfyllda instrument är små jämfört med hela placeringskorgen för arbetspensionerna. Det är viktigt att följa med situationen men någon orsak att vara orolig finns det inte.
Helsingin Sanomat visade söndagen den 21 september i ett enkätresultat utfört bland över ettusen intervjuade personer att de flesta i Finland anser att sjukvård och åldringsvård ska vara kommunalvalets viktigaste teman. Det ansåg man också för fyra år sedan, men äldreomsorgen är viktigare nu än i förra valet. Bland de frågor som har fått ökad betydelse sedan förra kommunalvalet 2004 är den kommunala beskattningen, stöd av mindre bemedlade, upphandling och privatisering av kommunala tjänster samt utveckling av kommunens kulturella utbud. Enkäter i all ära, men någon hänvisning ger de: Den allmänna debatten kring äldreomsorgen har visat att det finns en ärlig och verklig resonans i samhället kring äldreomsorgsfrågor. De flesta människor betalar litet mer i skatt för att få en fungerande social omsorg för sig själv och sina närmaste. Det visade även debatten kring finansministeriets föreslagna sänkning av inkomstskatten i budgeten för 2009. Det man i allmänna debatten tog fasta på är den finländska välfärdsmodellen och dess fortsatta existens.
Den finländska välfärdsmodellen — finns den fortfarande? Varför får vi inte tillräckligt med personal till våra sjukhus? Varför är medlen för den offentliga sektorn så otillräckliga? Social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä har föreslagit att sjukhusen skulle privatisera alla andra tjänster utom de medicinska, dvs. läkarna och sjukvårdarna. Städning, mat och klädtvätt skulle skötas av utomstående bolag. Det här skulle innebära att de som är mest utsatta och har de sämst betalda jobben skulle byta arbetsgivare. Skulle administrationen när den frigör eventuella resurser i stället satsa på att utveckla rehabilitering, geriatri, psykiatri, boende, mm som är viktiga frågor för sjukvården och som nu har försummats? Skulle de privata bolagen satsa mer på kvaliteten i vården av äldre så att de privatanställda matutdelarna till exempel skulle hinna mata de äldre och prata med dem? Knappast. Här finns en risk för segregering mellan patienterna och mellan olika sjukhus. Den finländska vårdsektorn har varit så väl skött att stora ingrepp i den ohjälpligt måste planeras mycket väl för att nå ett godtagbart resultat.
Trots att det stormar runtom i världen har Svenska pensionärsförbundet framför sig många trevliga evenemang: Seniorkryssningen, höstmötet, resor, semestrar, med mera. Sprid gärna budskapet om att vi behöver flera medlemmar! Ju flera medlemmar vi har desto mer kan vi påverka bevakningen av våra intessen. Och ännu en sak: Endast genom att rösta kan du påverka resultatet i kommunalvalet, så kom ihåg att rösta!
VERONICA FELLMAN
verksamhetsledare