För närvarande är många lagar för översyn och nya lagar som bearbetas som inverkar på seniorernas situation. Lagarbeten som är viktiga för seniorerna är utkastet till lagen om att stödja den äldre befolkningens funktionsförmåga och om äldre personers social- och hälsovårdstjänster, den övergripande socialvårdslagen, lagen om arrangerandet av social- och hälsovårdstjänsterna, lagen om självbestämmanderätt, kundavgiftslagen och handikapplagen. Stora förändringar är på gång när det gäller kommun- och servicestrukturreformen, statsandelsreformen, upphandlingslagstiftning och missbrukarvården.
Utkastet till lagen om äldreservice
Det första utkastet till regeringens proposition till lag om tryggande av tillgången till social- och hälsovårdstjänster för äldre personer gavs 9.3.2011. Följande nya utkast, som heter lagen om att stödja den äldre befolkningens funktionsförmåga och om äldre personers social- och hälsovårdstjänster, (nedan lagutkastet om äldreservice), offentliggjordes 19.4.2012. Kommentarerna till det första utkastet beaktades i den andra versionen. Emellan dessa två utkast skedde ett byte av regering.
Det andra utkastet gavs av social- och hälsovårdsministeriets styrgrupp Äldreomsorg, vilken leddes av kanslichef Kari Välimäki. Båda lagutkasten baserar sig på en interpellation i riksdagen 29.9.2009 som gav direktiv om att ”den nya lagen ska lyfta en del av kvalitetsrekommendationerna på laglig nivå, samla de olika stadgandena om tjänster till äldre i olika lagar och skapa förutsättningar för tillsynsmyndigheterna att övervaka kvaliteten på servicen till äldre”.
Genom lagstiftningen ska kundens ställning och självbestämmanderätt stärkas. Det positiva är att åldersgränsen 75 år, som fanns med i den tidigare versionen, har avskaffats och i stället talar man om att lagutkastet omfattar personer som är ålderspensionärer (65 år). Kommunerna ska få mer geriatrisk och gerontologisk kompetens, vilket är bra men kommer att bli svårt att genomföra på kort sikt.
Chefen för en enhet som producerar tjänster för äldre har ett större ansvar för kontrollen av tjänsternas kvalitet. Tidigare fanns ett stadgande om personalens anmälningsplikt vid brist i vården. Nu är det chefen som har ansvar för kontrollen i första hand, även regionförvaltningsverken och Valvira. Ett tillägg är också att personer som kommer i kontakt med äldre i deras hem såsom brandmän och grannar ska meddela myndigheterna om det är så att det finns brister i den äldres vård eller boende.
Äldres möjligheter att påverka beslut betonas, bland annat i äldreråden, som är avsedda att införas i lagen.
Lagutkastet om äldreservice saknar personaldimensioneringen för äldreomsorgen. Frågan om äldre har rätt till subjektiv vård förekommer, eftersom tjänsterna som erhålls ska föregås av en utredning av tjänstebehovet (inom tre månader efter det att behovet uppkommit), och sedan ska tjänsterna ges inom tre månader. Besluten kan överklagas. Därtill är personer med minnessvårigheter inte nämnda. Även språkfrågan är oklar, eftersom språkstadganden saknas i lagutkastet. Lagutkastet är ändå det bästa man kan åstadkomma nu, och social- och hälsovårdsministeriet emotser ett snabbt hörandeförfarande så att lagutkastet kan vinna laga kraft 2013.
Skattehöjning
Det har i medierna förekommit diskussioner kring statsbudgetens tilläggsförslag om en skattehöjning på pensioner som överstiger 40 000 euro på årsnivå. Regeringen skrev in i sitt regeringsprogram i juni 2011 att skatterna på pensionerna kommer att höjas. Den enades om att öka skatterna på löntagare som får mer än 100 000 euro årligen, men också på pensioner som överstiger 40 000 euro. Enligt Pensionstagarnas Centralförbund är skatteprocenten på pensioner över 40 000 euro årligen upp emot 3–4 procent lägre än motsvarande skatt på löneinkomster. Regeringens och riksdagens linje har varit att sammanföra skatterna på löner och pensioner. Löntagarnas pensionspremier är inräknade i skatteprocenten för löntagare. Skattehöjningar är alltid tråkiga.
VERONICA FELLMAN
verksamhetsledare
.png)
