Den politiska debatten om lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården går het i och med kommun- och servicestrukturreformen och den kommande socialvårdslagen. När den offentliga ekonomin diskuteras är det viktigt att klient- och patientförmånerna till förmån för äldre, till exempel de cirka 7 000 veteraner, som fick en nivåhöjning med 50 euro på veterantillägget utöver indexhöjningen, kan få behålla det och att kommunen inte stadgar sådana andra avgifter som äter upp tillägget. Denna riktlinje borde gälla även andra eventuella individuella kostnader som pensionärer erhåller.
Finländare har i framtiden
rätt att söka vård i andra EU-länder
Europeiska unionens (EU) patientdirektiv medför att finländska patienter i framtiden ersätts för hälso- och sjukvård som getts i ett av de 27 EU-länderna eller ett EES-land (Island, Liechtenstein eller Norge) eller Schweiz enligt samma principer som i Finland senast från 2014. För närvarande utreds fyra olika ersättningsmodeller. Ersättning betalas endast för sådan vård i utlandet som är ersättningsgill också i Finland. Patienten står själv för resekostnaderna. Styrgruppen har lagt fram förslag om serviceurvalet inom hälso- och sjukvården i Finland för att patienterna ska veta vilka behandlingar som ersätts. I Finland beror patientens självrisk på om han eller hon utnyttjar offentliga eller privata hälso- och sjukvårdstjänster. Patientdirektivet kräver avgörande av om vård utomlands ska likställas med privat eller offentlig hälso- och sjukvård i Finland. Ersättningen och självrisken beror på respektive modell som väljs. Ersättningsmodellen avgör också om det är staten, hemkommunen eller sjukförsäkringen som ansvarar för kostnaderna. Utgångspunkten i samtliga modeller är att patienten alltid först själv betalar kostnaderna till vårdproducenten. Patienten kan sedan ansöka om ersättning i efterhand. Det enklaste förfarandet skulle vara om ansökan om ersättning lämnas till Folkpensionsanstalten, såsom man även gör nu i fråga om vårdkostnader som uppkommit utomlands. Frågan om även en läkare ska kunna förorda en utländsk vård diskuteras i fall där de finländska sjukhusen är fullt besatta, men varje patients och närståendes egen vilja ska beaktas i vårdkedjan.
Tiden i arbetet
Hur tiden i arbete har utvecklats på 2000-talet behandlas i Pensionsskyddscentralens rapport 01/2013 av Noora Järnefelt, Mikko Kautto, Markku Nurminen och Janne Salonen. Pensionsskyddscentralen har mätt finländarnas yrkesbanor utgående från tiden i det pensionsförsäkrade arbetet. Under 2000-talet har finländarnas yrkesbanor förlängts. År 2011 hade nypensionerade bakom sig 32,5 år i arbete i genomsnitt, beräknat utifrån samtliga nypensionerade. Den genomsnittliga yrkesbanan för dem som gått i invalidpension var 25,4 år. De som hade gått i ålderspension hade arbetat nästan 36 år i genomsnitt. Det är inte stora socioekonomiska skillnader mellan pensionärerna. På www.etk.fi finns flera publikationer om ämnet.
Rådet för brottsförebyggande har gett ut skriften ”Säkerhetsanvisningar för äldre” även på svenska. I denna guide finns anvisningar om hur man kan skydda sig mot brott och råd om vad man ska göra om man blir utsatt för brott. Guiden har utarbetats vid rådet för brottsförebyggande av en arbetsgrupp med företrädare från justitieministeriet, inrikesministeriets polisavdelning/Polisstyrelsen, Institutet för hälsa och välfärd, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Centralförbundet för de gamlas väl, Suomen Vanhusten Turvakotiyhdistys ry, Svenska pensionärsförbundet rf och Palmenia. Skriften finns på http://www.rikoksentorjunta.fi/sv/Etusivu/Julkaisut/Neuvostonjulkaisut/Oppaat/Senioriopas
Innan nummer 3 av God Tid kommer ut blir det vårdagjämning, så vi går mot ljusare tider! Kontakta mig om du funderar över något.
Samarbetshälsningar,
Veronica Fellman
verksamhetsledare
.png)
