Det har kommit väldigt mycket förfrågningar om äldreråden, så jag berör några aspekter av dem i denna spalt. Från och med 1.7.2013 blir äldreråden stadgade i lag i och med att lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre träder i kraft. Senast 1.1.2014 ska kommunerna ha tillsatt äldreråden. I lagens 11 paragraf står följande med Äldreråd som rubrik:
”Utöver det som i 27 § i kommunallagen föreskrivs om möjligheterna för kommunens invånare att delta och påverka ska varje kommun inrätta ett äldreråd för att garantera den äldre befolkningens möjligheter att delta och påverka, samt sörja för äldrerådets verksamhetsförutsättningar.
Äldrerådet ska tas med i beredningen av planer som avses i 5 § och i den utvärdering som avses i 6 §. Dessutom ska äldrerådet även i övrigt ges möjlighet att påverka planering, beredning och uppföljning inom olika kommunala verksamheter i frågor som är av betydelse för den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, delaktighet, livsmiljö, boende, rörlighet och möjligheter att klara de dagliga funktionerna eller med tanke på den service som den äldre befolkningen behöver.”
Paragraf 5 tar upp att varje kommun ska utarbeta en plan över sina åtgärder för att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand och för att ordna och utveckla den service och närståendevård som äldre personer behöver och paragraf 6 att kommunen ska se till att kvaliteten på äldreomsorgen är av god kvalitet. Dessa paragrafer träder i kraft 1.1.2014.
Social- och hälsovårdsministeriet har meddelat att det inte blir en förordning för att precisera äldrerådens uppgifter, tillsättande, sammansättning, representativitet, rapportering eller hierarki i kommunerna för att förbättra verksamhetsförutsättningarna för äldreråden. Många kommuner har redan tillsatt ett nytt äldreråd efter kommunalvalet 28.10.2012. De flesta kommuners äldreråd har medlemmar som dels är politiker, dels föreningsrepresentanter, som pensionärsorganisationerna förespråkar. Det här har även varit praxis i många tidigare kommunala äldreråd.
Anu Leinonen tar upp i sin doktorsavhandling från 2006 tretton funktioner som är typiska för äldreråden, som kan ses såväl som ett organ för att ta upp frågor om ålder och som en lokal länk till de äldre. Hon har intervjuat äldreråd i tre anonyma kommuner. Äldreråden förväntas både observera och vara ett remissorgan. De ska göra äldrefrågor legitima samtidigt som de visar sitt existensberättigande. De ska även friska upp diskussionen och representera äldre. Äldreråden är företrädare för demokrati och ett organ som både delar in och förenar invånarna på basis av ålder. De representerar de organiserade pensionärerna och kohorten för äldre samt ska utveckla äldrefrågor.
Det finns en stor förväntan på äldreråden, som förväntas vara ett diskussions- och ett utvecklingsorgan för frågor som gäller äldres framtid, främja de samhälleliga kontakterna mellan äldre och yngre, påvisa behovet av gerontologisk och geriatrisk kompetens, ta fram kvaliteten i sjuk-, social- och hälsovården och beakta åldersstrukturen i samhället. Till listan över äldrerådens uppgifter hör även att de är ett remissorgan för aktuella ärenden som är i äldres intresse i det kommunala beslutfattandet, och denna uppgift verkar få allt mer betydelse, i synnerhet inom social- och hälsovården. Förbundet önskar att äldreråden även kan fånga upp invånarnas respons på kvaliteten på äldreomsorgen i kommunerna.
I och med att äldrerådens representativitet och uppgifter är kommunspecifika beror äldrerådens framgång på äldrerådsmedlemmarnas individuella prestationer och kompetens. Äldrerådens varierande förvaltningsstruktur ska inte hindra äldrerådsmedlemmar att seriöst inverka på det generella beslutfattandet i kommunen. Det är nu tid att ta upp frågor som är de äldre nära, oavsett om de gäller social- och hälsovård, sjukvård, närtjänster, infrastrukturer, boende eller andra frågor. Äldreråden får gärna ta initiativ och ställa motioner. Tyngdpunkten i lagen är enkom att främja de äldres funktionsförmåga och ordna med social- och hälsovården för äldre i kommunerna.
Svenska pensionärsförbundet var på 1990-talet aktivt för att grunda äldreråd och inledde kurser för äldrerådsmedlemmar i kommunerna år 1998. Förbundets äldrerådskurser som även har arrangerats som gemensamma för flera kommuner innebär nyttigt utbyte av erfarenheter. Det här är en tradition som fortsätter. Det är ytterst viktigt att äldrerådens arbete och tyngd tas på allvar, eftersom pensionärsorganisationerna under flera decennier har arbetat för seniorernas möjligheter till påverkan. Det behövs mer dokumenterade erfarenheter av äldrerådens funktioner för att garantera att lagens paragraf om den äldre befolkningens möjligheter att delta och påverka uppfylls.
VERONICA FELLMAN
verksamhetsledare
Källor:
Anu Leinonen: Vanhusneuvoston funktioita jäljittämässä. Tutkimus maaseutumaisten kuntien vanhusneuvostoista. Jyväskylä 2006.
Eevaliisa Virnes, Hannele Häkkinen och Valborg Louhisto: Äldreråd i Finland och andra länder – erfarenheter från Svenskfinland. Helsingfors 2001.
.png)
