Vid vårmötet uttalades en önskan om att förbundet tydligare rapporterar om intressebevakningen i årsberättelsen. Det här ska ske för berättelsen 2013. I God Tid tas ändå de viktigaste intressebevakningsärendena upp längsmed året, och en sammanställning av resultaten presenteras i berättelsen för 2013.
Statsbudgeten för 2014–17 kan koncentreras kring tre fenomen: ekonomisk planering för välfärd, kommun- och servicestrukturreform och social- och hälsovårdsreform. Den framtida ekonomiska planeringen för finländarnas välfärd är i fokus och strukturerna för det finländska kommunfältet och social- och hälsovårdsreformen är ett diskussionsämne på allas läppar. Nu om någonsin behövs samordning inom den offentliga förvaltningen.
Följande ärenden i statsbudgetplaneringen berör pensionärerna:
a. Hushållsavdragets tak kommer att höjas till 2 400 euro.
b. Kommunstrukturlagen borde träda i kraft den 1 juli 2013. Kommunerna ska göra de utredningar och fatta de beslut som lagen kräver före den 1 juli 2014. De kommunala statsandelarna minskar med 1 miljard euro under perioden.
c. I projektet Kommuninvånarna i fokus utvecklas närdemokrati tillsammans med kommunerna. Här behövs äldrerådens insatser för att följa med hur intentionerna anpassas till äldre invånare.
d. Regeringen tillsatte en samordningsgrupp för kommunreformen och omstruktureringen av social- och hälsovården 23.4 och gruppen ska ha sitt resultat färdigt 15.5.
e. Lagen om ordnande av social- och hälsovården avses träda i kraft 2015. Kommuner med färre än 20 000 invånare har finansieringsansvar för social- och hälsovårdstjänsterna för sina invånare, men inget eget ansvar för att ordna social- och hälsovården. Kommuner med minst 20 000–50 000 invånare har rätt att ordna social- och hälsovårdstjänster på basnivå. För att säkerställa tillgången på övriga social- och hälsovårdstjänster ska kommuner med 20 000–50 000 invånare höra till en funktionell helhet, i huvudsak ett social- och hälsovårdsområde som administreras enligt principen om ansvarskommun. I kommuner med minst 20 000–50 000 invånare ordnas den specialsjukvården på basnivå. De nuvarande kretssjukhusen ska utnyttjas i tjänsteproduktionen. Kommuner med minst ca 50 000 invånare kan ordna tjänster på den omfattande basnivån.
f. För krävande social- och hälsovårdstjänster bildas i Finland fem specialupptagningsområden som koordinerar social- och hälsovårdstjänsterna på basnivå, arbetsfördelningen och samarbetet mellan olika sjukhus och andra verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård så att de stöder en ändamålsenlig verksamhet och ett ändamålsenligt specialkunnande inom social- och hälsovården. Ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna i metropolområdet kräver en separat lösning.
g. I inledningsskedet av social- och hälsovårdsreformen kan de nuvarande sjukvårdsdistrikten, om medlemskommunerna så önskar, fortsätta som samkommuner precis som för närvarande, men före 2017 ska de nuvarande sjukvårdsdistrikten upplösas som administrativa organisationer.
h. De språkliga rättigheterna säkerställs i samband med beredningen av lagen som gäller ordnande av social- och hälsovården.
i. Direktivet om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård berättigar patienter att från och med den 1 januari 2014 söka vård i ett annat EU-land. Vid Folkpensionsanstalten grundas en nationell kontaktpunkt för att koordinera detta.
j. Rehabiliteringsanslaget för frontveteraner höjs med 6 miljoner euro och invaliditetsgraden för långvarig sluten vård sänktes från 25 procent till 20 procent vid ingången av 2013.
Regeringen har räknat ut att dessa åtgärder medför att statens skuldkvot minskar kring 2015. Statens inkomstunderlag stärks genom höjd skatt på alkohol, tobak, sötsaker och läskedrycker, däremot planerar regeringen inga ändringar på mervärdesbeskattningen. Skatten på utdelningar från företag och på kapitalinkomster skärps och skattestöd till företag slopas. Skiktgränsen för kapitalbeskattningen minskar från 50 000 euro till 40 000 euro. Reformen av beskattningsstrukturen avser uppmuntra till investeringar, göra skattesystemet tydligare och minska den administrativa bördan.
Det är fortfarande många öppna frågor, bland dem hur många kommuner Finland kommer att ha år 2017. Och kommer de ovan nämnda åtgärderna att räcka till att minska på underskottet i statsekonomin eller minskar dessa åtgärder endast på behovet av tilläggsupplåning? Enligt Statens ekonomiska forskningscentrals verkställande direktör Juhana Vartiainen som 27.4.2013 i Hufvudstadsbladet citerar finansministeriet väntas statens och kommunernas ekonomi uppvisa ett underskott fortfarande 2017 på 2,6 procent av bruttonationalprodukten, då konjunkturläget, som nu är lågkonjunktur, förväntas vara i balans. Enbart kommunernas skuld väntas 2017 uppgå till 12 procent av bruttonationalprodukten (24 miljarder euro).
Det är klart att regeringen behöver vidta åtgärder och förhoppningen är att dessa åtgärder leder till att Finland ska förbli ett välfärdsland med tillräckligt god närservice i synnerhet för de äldre invånarna.
VERONICA FELLMAN
verksamhetsledare
.png)
