Pensionerna 2014 och ändringar i pensionslagen 2017

06.11.2013 kl. 01:26
I BLICKFÅNGET # 8 Arbetspensionerna 2014
Social- och hälsovårdsministeriet fastställde 23.10.2013 arbetspensionsskyddsindexen för 2014. Arbetspensionerna stiger med cirka 1,4 procent 2014 jämfört med 2013.

Arbetspensionerna 2014
Social- och hälsovårdsministeriet fastställde 23.10.2013 arbetspensionsskyddsindexen för 2014. Arbetspensionsindexet är till 20 procent beroende av löneökningarna och till 80 procent av prisjusteringarna. Löneökningen fastställdes till 1,7 procent för 2014. Arbetspensionsindexet har varit högre än löneökningen 2012 (3,61 procent för arbetspensionen och 3,03 för lönehöjningen) och 2013 (2,82 procent och 2,78 procent). Indexeringen för 2014 är åter lägre än lönehöjningen, såsom brukligt sedan det togs i bruk 1996, och nivån 2014 jämfört med de två tidigare åren återspeglar det kärva ekonomiska läget.
Indexjusteringarna ökar kostnaderna för social­skyddet 2014 med cirka 349,9 miljoner euro, av vilket kommunerna betalar 59,5 miljoner euro och staten 73,1 miljoner euro, resten, cirka 217,3 miljoner euro betalas av de privata arbetspensionsverken.

Folkpensionerna 2014
Folkpensionsindexet följer levnadskostnadsindexet som Statistikcentralen beräknar på basis av prisuppgifter över centrala förnödenheter. Folkpensionsanstalten fastställer årligen indexet på basis av medeltalet för prisnivån under årets tredje kvartal. Enligt lagen om en delvis tidigarelagd indexhöjning år 2013 (709/2012) höjdes vissa förmåner som är bundna till folkpensionsindexet 2014 med 0,7 procent redan i år. Därför är höjningen på folkpensionerna endast kring 0,6 procent.
   Från början av år 2014 höjs folkpensionen för de pensionstagare som saknar andra pensioner med 3,89 euro, det vill säga från nuvarande 630,02 euro till 633,91 euro i månaden. För en gift eller samboende pensionär med motsvarande pension stiger pensionen med 3,44 euro, från 558,83 euro till 562,27 euro i månaden.
   Garantipensionens fulla belopp stiger med 4,56 euro till 743,38 euro i månaden, vilket är en höjning med 0,617 procent. Stöden för hemvård höjs från nuvarande 336,67 euro till 341,06 euro i månaden. Indexhöjningen ökar FPA:s förmånsutgifter med cirka 35 miljoner euro år 2014.
Fronttillägget höjs med 0,31 euro till 49,53 euro och det fulla extra fronttillägget med 1,47 euro till 239,18 euro (för gifta eller sambor är höjningen 1,27 euro till 206,94 euro).

Pensionslagen ändras 2017
Det har länge varit känt att Finland behöver vidta åtgärder ur arbetsmarknadssynvinkel för att livslängden ökar. Det är mycket positivt att livslängden ökar. Jukka Pekkarinen har lett en expertgrupp som i sin rapport 31.10.2013 tog upp behovet av att det finländska pensionssystemet anpassas till den förlängda livstiden. Kontentan av den 276 sidor långa rapporten är att pensionssystemet är under kontroll ekonomiskt, bara den verkliga genomsnittliga pensionsåldern höjs till 62,4 år före 2025. År 2012 var den verkliga pensionsåldern 60,9 år och den lagstadgade pensionsåldern 63–68 år. Finansministeriet har för avsikt att ändra pensionslagen senast 2017.
   Enligt finansministeriets uppskattning som uppdaterats i början av hösten 2013 stiger hållbarhetsgapet i Finlands offentliga ekonomi till drygt 4,5 procent av bruttonationalprodukten, eller till 9 miljarder euro. Den offentliga ekonomin borde således stärkas med detta belopp för att de kostnader som tillförs den offentliga ekonomin till följd av ökningen i livslängden i form av pensioner, vård- och skötselkostnader skulle kunna finansieras på ett hållbart sätt med den givna helhetsskattegraden, så att bruttonationalprodukten förblir stabil, förutsatt att de politiska förhållandena förblir liknande. Det här är slutsatsen av kalkyler från tidigare års fakta.
   Statistiken visar att cirka hälften av arbetstagarna som går i pension skulle önska arbeta längre, men hälften önskar gå i pension. Det är många som gått i pension och som önskar fortsätta arbeta på något sätt.
   Det är en utmaning för arbetsmarknaden hur arbetsgivarna och arbetstagarna kan möta utbud och behov av arbetstillfällen för de som når pensionsåldern och de som redan blivit pensionerade. Det behövs konkreta åtgärder för hur arbetstagare är lockande för arbetsgivare, hur rehabilitering och utbildning inverkar på möjligheten att sysselsättas i alla åldrar och hur arbetstillfällen verkligen stannar i Finland. Denna rapport berör centrala frågor på dagens arbetsmarknad, Finlands konkurrenskraft och nationalekonomi. Finland är inte ensamt om detta fenomen i Europa eller i världen.

Veronica Fellman
verksamhetsledare

ANNONSER