Social- och hälsovård
Social- och hälsovården för äldre diskuteras livligt på grund av dels äldreomsorgslagen, dels det ekonomiska behovet att minska på anstaltsplatser. Debatten gäller oss alla, eftersom alla åldras, unga och gamla, kvinnor och män, friska och sjuka. För att få legitimitet i vårdsystemet behövs en öppen debatt, vilken har satts i gång med besked. Alla goda idéer behövs och alla positiva erfarenheter får gärna spridas. Hur äldre ska vårdas på ett ändamålsenligt och kvalitativt sätt är nu en nyckelfråga för Finlands framtid. Åldrandet gäller alla och är individuellt, nu behöver också vården och vårdtillsynen utgå från individens behov.
Alla kan också bidra till att förbättra situationen. Det är inte bara en floskel. Redan om du går och hälsar på din bekant drar du ett strå till stacken. Du ska få en erkänsla för det och känna att du gör nytta. Passa på att gå ut och gå med någon som är ensam antingen hemma, på seniorhem eller på sjukhus, gå till en förening tillsammans med en bekant som inte tidigare har deltagit och bidra till en positiv stämning, utnyttja ditt kontaktnät och ta med andra som också kan hjälpa till att sprida glädje, tid och sällskap. Samhället i dag ska inte bara mätas i pengar. Tiden är värdefull den tid man väljer att träffa en äldre eller en sjuk ska ses som en ära och heder och inte som ett tvång. Det finns många som gärna skulle träffa sina nära och kära men inte kan det.
Medlemsföreningarnas roll för den sociala gemenskapen kan inte betonas tillräckligt. De ordnar gemensamma vecko- eller månadsmöten, resor, teater-, musei- och konstbesök, och sammankomster i mindre grupper såsom kortspel, samtalscafégrupper, datorundervisning, sång- och körgrupper, schackklubbar, seniordans, släktforskning och bowling. Därtill finns många olika motionsevenemang, såsom stavgång och simning, och mycket mer. Det är med så små medel man kan tacka er alla som är aktiva i föreningarna, men tacket ska kännas. Kom gärna ihåg att förbundet har standar och förtjänsttecken med vilka föreningarna får tacka en bemärkt person. Kansliet hjälper gärna med stöd och tips och idéer för planering och verksamhet.
Patientsäkerhet
På ett seminarium i samband med projektet Palveluvaaka II berättade Auvo Mäkinen vid Institutet för hälsa och välfärd om institutets nyaste program: Patientsäkerhet genom kunskap och färdighet. Programmet är avsett att under tiden 2011–2015 stödja hälso- och sjukvården i syfte att förbättra patientsäkerheten och minska vårdskador. Meningen är att var och en ska ta ett aktivare grepp om sin egen hälsa i förebyggande syfte och följa upp vård, diagnos och behandling. Institutet har redan en webbplats med information och kommer att ge ut boken Patientens egen bok och ordna kurser i att känna sin kropp.
Institutet, som lyder under social- och hälsovårdsministeriet, avser med patientsäkerhet alla de principer och funktioner som individer och organisationer inom hälso- och sjukvård följer. Säkerheten i vården ska garanteras och patienten skyddas mot skador. En bra patientsäkerhet innefattar trygg vård, ändamålsenliga läkemedel och säker utrustning.
Ordet patientsäkerhet har fått en ny dimension. Det är ett led i att planera hälsan och välfärden utgående ifrån sin egen utgångspunkt. Ändå behöver samhället ta hand om dem som inte kan sköta sig själva och garantera att den som verkligen behöver vård ska få den. Det är här som alla behövs för att diskutera vad vi ska göra när de offentliga medlen tryter men vården ändå ska utföras. Det behövs mer därtill än hemvård, hemsjukvård och god vilja. Det behövs tid, händer och omsorg.
Social- och hälsovårdsreformen
19.12.2013 överlämnade beredningsgruppen för lagen om ordnandet av social- och hälsovården sitt förslag till en ny servicestruktur för social- och hälsovården till minister Susanna Huovinen som en regeringsproposition. Förslaget är i linje med den debatt som föregåtts, dock så att beredningsgruppen framhåller att områdena på basnivå och ansvarskommunmodellen är utmaningar. Målet är att stärka tillgången till basservice. Tjänsterna förverkligas nära invånarna, enligt vad som är möjligt. Det övergripande ansvaret för ordnande av social- och hälsovårdstjänster kommer i regel att läggas på social- och hälsovårdsområden som bildas utgående från de centrala städerna i landskapen samt utgående från kommuner med fler än 50 000 invånare, som fastställs separat. Landskapens centrala städer är: Helsingfors, Tammerfors, Uleåborg, Åbo, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Björneborg, Joensuu, Villmanstrand, Tavastehus, Vasa, Rovaniemi, Seinäjoki, Kotka, S:t Michel, Karleby och Kajana. Landskapet Nyland utgör ett social- och hälsovårdsområde, som innefattar sex områden på basnivå. Områdena på basnivå bildas utgående från Borgå, Esbo, Helsingfors, Hyvinge, Lojo och Vanda. De områden som bildas ska trygga den finsk- och svenskspråkiga befolkningens rätt att få service på sitt modersmål. Det här är en av förbundets käpphästar och är med i förslagstexten.
Oavsett antalet förvaltningsnivåer är huvudsaken att en av reformens viktigaste mål ska fullföljas: att tjänsterna skulle vara nära de behövande men även att de är kvalitativa. Detta förslag är på remiss vars tid utgår 13.3.2014. Ta gärna kontakt med eventuella synpunkter.
VERONICA FELLMAN
verksamhetsledare
Källor: Institutet för välfärd och hälsa, http://www.thl.fi/sv_SE/web/potilasturvallisuus-sv social- och hälsovårdsministeriets pressmeddelande 19.12.2013 och 2.1.2014
.png)
