Social- och hälsovårdsministeriet poängterar att det strukturpolitiska programmet är en fråga om en strukturomvandling av samtliga tjänster för äldre. Den här förändringen har ministeriet redan tagit fram i sina rekommendationer 2008.
Från anstaltsboende till effektiverat serviceboende
Under 2000-talet har andelen äldre finländare som använder dygnetruntvård, vilken inbegriper hälsovårdscentralernas bäddavdelningar, åldringshem och effektiverat serviceboende totalt, inte förändrats nämnvärt.
År 2000 var 10,1 procent av över 75-åringar antingen placerade i effektiverat serviceboende eller i anstaltsvård och år 2012 var motsvarande procentandel 10. I stället för anstaltsvård har andra vård- och boendeformer, bland dem gruppboende i effektiverade servicehem, ökat under 2000-talet.
Ministeriets rekommendation
Från ministeriet rekommenderas att den äldre vistas i en trivsam boende- och vårdmiljö i vardagen även då personens funktionsförmåga och hälsotillstånd förutsätter vård och omsorg dygnet runt. Ministeriet påpekar att en anstalt med sin anstaltskultur och -miljö inte nödvändigtvis är den mest ändamålsenliga alternativa platsen till dygnetruntvård.
Om man omsätter detta i pengar använder cirka 140 000 finländare äldreomsorgstjänster regelbundet och därtill cirka 50 000 personer i dygnetruntvård.
Totalt 70 procent av hela budgeten för äldreomsorgen består av tjänster till de 50 000 personerna i dygnetruntvård, vilket är en drivkraft för att se över inte bara kostnaderna utan också kvaliteten i denna form av service.
Kvalitativ utvärdering av äldreomsorgen
Ministeriet samarbetar med Institutet för hälsa och välfärd, som tillsammans med Valvira, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, genomför en kvalitativ undersökning av äldreomsorgen under 2014 i samband med att äldreomsorgslagen utvärderas under 2014. Den berör samtliga tjänster för äldre, både boende, personal, förplägnad och tillsyn.
Äldres funktionsförmåga och hälsotillstånd upprätthålls utgående ifrån trivsel, social gemenskap, intellektuell, psykisk och fysisk stimulans. Det ska vara en balans i kostnader och kvalitet, eftersom anstalterna inte ska vara en lagringsplats för äldre.
Äldre som resurs
I Jyväskylä finns ett universitet för äldre, som heter Ikääntyvien yliopisto, som även har haft kontakt med förbundets IT-projekt.
När omsorgsminister Susanna Huovinen i mitten av januari öppnade universitetet påpekade hon att välmående seniormedborgare är en avsevärd resurs för hela samhället och att ett av äldreomsorgslagens ändamål är att förbättra den åldrande befolkningens möjligheter att delta i beredningen av beslut som inverkar på levnadsförhållanden och på utvecklingen av de tjänster seniorerna behöver i kommunen.
Hon har även berört nödvändigheten att samtliga seniorer även har tillgång till de elektroniska tjänster som myndigheterna i allt högre grad använder, och att de äldre har flera valmöjligheter då. Det finns många läroinrättningar inom fri bildning som undervisar seniorer; både medborgar- och arbetarinstitut och universitet och högskolor.
Det är ytterst nödvändigt att samhället satsar på fortbildning och intellektuell stimulans för alla åldrar, men i synnerhet de som eventuellt i sitt arbete inte tidigare har behövt använda datorer, enligt principen livslångt lärande och finner system för att ta äldres erfarenhet och resurser till vara.
Det är viktigt att människan genom hela sin livscykel ska kunna känna att livet är meningsfullt. Hur förbundet och dess föreningar ska kunna stödja den utvecklingen är viktigt att få respons om. Föreningsnätverket är oerhört värdefullt med tanke på att äldres erfarenheter och resurser tas till vara och de aktivas insatser är ovärderliga.
Äldreråden är också viktiga instanser i koordineringen av tjänster och produkter för äldre och seniorernas resurser.
Förbundet samlar för närvarande in verksamhetsförfrågningarna av föreningarna 2013 för att sedan kunna redovisa för den enorma erfarenhet som finns i organisationen.
Veronica Fellman
verksamhetsledare
.png)
