I synnerhet i kärva ekonomiska tider behövs uppfinningsrikedom. Den sittande regeringen har verkligen gett prov på detta, många stora lagreformer planeras eller har genomförts, som gäller grundläggande strukturer i vårt land, såsom kommun- och servicestrukturreformen, social- och hälsovårdsreformen, regeringens strukturpolitiska program, närståendevårdarreformen, äldreomsorgslagen med mera. Finlands framtid byggs på mer effektivitet och drivkraft för att få ekonomin i balans.
Finlands linje, att ha en god ekonomisk bas, har burit frukt. Landet har både internationellt och nationellt fått erkänsla genom att vara ett av de få europeiska länder som fortfarande har den högsta möjliga kreditvärdigheten. Den här linjen vill det finska folket fortsätta med. Framför oss har vi ett talkoarbete, som alla finländare ska delta i för att vi i framtiden ska njuta frukten av en god ekonomisk hushållning. Så hoppas vi.
Regeringens strukturpolitiska program och åtgärdsprogrammet tyder på en balansgång mellan social- och hälsovården och inkomsterna. 61 procent av de strukturpolitiska inbesparingarna kommer från social- och hälsovården (755 miljoner euro av 1 231 miljoner euro). Många sparåtgärder hänför sig till förvaltning, administration och tillsyn och borde därför inte inverka betydligt på de äldre.
Många har frågat om indexeringen. Finansministeriet uppger att den tilltänkta indexeringen på 0,5 procent på folk-, garanti- och arbetspensionerna blev i stället 0,4 procent för 2015. Det innebär att brutna indexet inte fastställs som brukligt under tredje kvartalet utan troligen i rambudgeten om och när den fastslås av riksdagen. Eftersom indexeringen reflekterar pris- och löneutvecklingar, är åtgärden även ägnad att stävja prisökningar och lönehöjningar under 2015.
I samband med åtgärdspaketet kom regeringen också överens om att ge förslaget till ändring av kommunreformlagen våren 2014. Likaså är även metropolförvaltningslagstiftningen avsedd att vara färdig 2014 så att båda lagarna träder i kraft 2017.
Arbetsmarknadsparterna förhandlar om en ändring av pensionssystemet. Avsikten är att få till stånd en förlängning av arbetskarriärerna och på hösten 2014 borde förhandlingarna vara klara. I samband med det här är det också meningen att lösa utjämningsbeloppet och den så kallade EMU-bufferten. EMU-bufferten är två fonder inom arbetspensions- och i arbetslöshetssystemet. Syftet har varit att den finländska nationalekonomin ska kunna använda medlen i fall av konjunkturstörningar, eftersom Finland inte längre kan balansera nationalekonomiska svårigheter med penningpolitiska medel såsom devalvering. Syftet är att förhandla om principerna för volymen på utjämningsansvaret i dessa fonder. Avsikten är att hela pensionsreformen ska vara i gång senast 2017.
Arbetsmarknadsparterna avser förlänga arbetskarriärerna med minst 1,5 år och därmed minska hållbarhetsunderskottet med en procentenhet. Den genomsnittliga pensionsåldern borde stiga till 62,4 år före 2025.
Finland har fått klara riktlinjer för hur gå till väga för att få ekonomin i skick. Den allra viktigaste tanken bakom detta tror jag är själva metoden: att förhandla, diskutera, planera och dra upp strategiska riktlinjer. Jag tror Finland går starkare fram med bättre självkänsla tack vare detta åtgärdsprogram.
VERONICA FELLMAN
verksamhetsledare
.png)
