Det har talats mycket om statens finanser och överskuldsättningen. I förhållande till andra europeiska länder är Finlands finanser mer under kontroll. Ändå har vi ingen orsak att slå oss för bröstet, eftersom skuldsättningen stiger och vi har stora utgifter att vänta, bland annat inom social- och hälsovården samt pensioner. Alla förslag, också från organisationerna, vilka har budgetinverkan borde därför uträknas på ett ekonomiskt hållbart sätt. Men är då statens sätt att räkna bruttonationalprodukten den rätta mätmetoden med tanke på befolkningen sett ur organisationernas perspektiv?
Utvecklingsprojekt
för välståndsindikatorer
Statsrådets kansli har tillsatt ett utvecklingsprojekt där man söker nya möjligheter för att utvidga mätningen av välståndet. Det nuvarande systemet med bruttonationalprodukt innehåller nyckeltal som närmast koncentrerar sig på ekonomin och avsikten är att få indikatorer som bättre beaktar även människornas välstånd och miljöns tillstånd. Målet ingår i regeringsprogrammet. Projektets mandattid är 1 oktober–31 maj 2011. Expertgruppens ordförande är understatssekreteraren för ekonomiska ärenden Jukka Pekkarinen (statsrådets kansli). Medlemmar i gruppen representerar Statistikcentralen, Statens ekonomiska forskningscentral, Finlands miljöcentral, statsrådets kansli, Aalto-universitetet, miljöministeriet, Institutet för hälsa och välfärd och Östra Finlands universitet. Projektchef Ulla Rosenström vid statsrådets kansli är sekreterare. Tyvärr finns ingen representant för tredje sektorn med i utvecklingsprojektet.
Det finns redan nu flera alternativa mätmetoder som prövas av nationalekonomer, bland andra Index of Sustainable Economic Welfare (ISEW, index för hållbar ekonomisk välfärd), Genuine Progress Indicator (GPI, indikator för genuin utveckling), HDI Human Development Index (index för mänsklig utveckling) och Ginikoefficienten, som mäter skillnaden mellan inkomster i ett land.
Finland har aktivt deltagit i det internationella utvecklingsarbetet vad gäller mätning av välstånd, bl.a. ur den hållbara utvecklingens synvinkel genom den internetbaserade Findikator-tjänsten, som tillhandahåller aktuell statistik från samhällets olika delområden. Det är viktigt att Finland går i täten med att finna en globalt allmänt accepterad mätmetod för välfärden i stället för bruttonationalprodukten, eftersom den bland annat inte beaktar arbete hemma, inte heller frivilligarbete, eftersom dessa inte i motsvarande mån som förvärvsarbete genererar ekonomiska transaktioner, trots att de är otroligt viktiga för samhället.
Föreningarnas möten och sociala nätverk, närståendevård, att besöka eller kontakta någon ensamstående, föra medlemsregister (vilket är lagstadgat för en registrerad förening) och många andra exempel på frivilligarbete både ger och tar tid och resurser, vilket tyvärr inte syns i mätmetoden. Däremot står och faller samhället med dessa åtgärder, eftersom man i många forskningar har fått resultat där sociala kontakter korrelerar med välmående. Frivilligarbetet bidrar till välfärden i samhället, trots att man inte kan mäta det.
EU:s tema för åren 2011 och 2012
Frivilligarbete kommer att vara Europeiska Unionen EU:s tema för 2011. Avsikten är att stödja dem som arbetar frivilligt i en organisation och höja status för frivilligarbetet. Det ställs höga krav på frivilligarbetet också i vår organisation. De som är med i styrelser vet hur mycket tid, pengar och resurser man sätter ned på möten och samtal, och ofta är det svårt att få och ge tack med rätt små resurser. Därför är det extra viktigt att under 2011 erhålla samhällets stöd för frivilligarbetet.
EU:s tema för 2012 är Aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Det är något som speciellt mycket gäller vår organisation. Det är viktigt att vi satsar ordentligt också 2012 på temaåret.
Det är svårt att säga exakt vad som försiggår under EU:s temaår. Tanken bakom ett tema för ett år är att lyfta fram olika aspekter som hänför sig till de olika områdena. Inom EU brukar man relatera temaåret till rapporter, eventuella direktivsutkast och utredningar som har med ämnet att göra och ordna seminarier. När det gäller pensioner har EU för närvarande det så kallade Grönpapperet om pensioner för utlåtande till mitten av november. Frågorna gäller bland annat hur ett hållbart pensionssystem ska utvecklas i de olika länderna under rådande förhållanden. Det är svårt att ge ett entydigt svar, men överföringen av pensioner mellan länder är ett problem som fortfarande förekommer. Samtidigt har frågan om EU borde genom direktiv fastställa en minimipension för medlemsländerna. Problemet med det är att EU vill att det ska vara en minimipension, men många länder tar gränsen som en maximipension. Det som vi borde tala mer om är hur vi ska fördela tillgångarna så att alla pensionärer har en dräglig utkomstnivå under hela sin levnadstid. Det är en hållbar utveckling.
VERONICA FELLMAN
verksamhetsledare
Källa: Statsrådets kommunikationsenhet
.png)
