Förslaget till socialskyddslag har kommit för utlåtande före 6.6 på finska och avsikten är att lagförslaget ska levereras på svenska senast vecka 21. Hittills har vi endast haft en socialvårdslag. Troligen blir tidsfristen för utlåtande längre på svenska. Enligt social- och hälsovårdsministeriets webbplats www.stm.fi är målet att förnya lagstiftningen inom socialskyddet så att
- socialskyddet stödjer och stärker människornas välfärd och förverkligande av grundrättigheterna samt förhindrar att sociala problem uppstår och ökar
- den sociala servicens tillgång, klientorientering och inverkan förbättras och tjänsterna produceras effektivare än för tillfället
- socialskyddet och dess specialtjänster samt samarbetet mellan socialskyddet och hälso- och sjukvården förstärks
- socialskyddets förutsättningar till samarbete med arbets-, bostads- och utbildningsmyndigheter, organisationer och privata aktörer förbättras.
Reformen av lagstiftningen inom socialskyddet har övervägts av en arbetsgrupp som lämnade sin slutrapport hösten 2012. Arbetsgruppens rapport var på remissrunda och sammanlagt inlämnades 130 utlåtanden. Tidtabellen för beredningen är indelad i tre skeden. Först bereds den nya socialskyddslagen och man gör de direkta ändringarna till följd av den i övrig lagstiftning. I det andra skedet granskas speciallagstiftningen inom socialvården och i det tredje görs ändringar i gränssnittslagarna. Socialskyddslagen bereds nu som tjänstemannaarbete utgående från remissutlåtanden och annat material. Avsikten är att lagen överlämnas till riksdagen som budgetlag hösten 2014 och att den skulle träda i kraft 2015. Det är en snabb tidtabell.
I begäran om utlåtande önskar ministeriet kommentarer på förslaget till att ärenden som gäller klientdokumentation skulle instiftas i en skild lag, lagen om klientdokument i socialvården (min översättning). Socialskyddslagstiftningen kommer att fungera som en helhetslag som flera andra lagar hänvisar till såsom handikapplagen och lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (populärt kallad äldreomsorgslagen). Förbundets kommitté för sociala frågor och intressebevakning rekommenderar en paraplylag framom flera skilda lagar. Styrelsen tar ställning till frågan 22.5.
Det viktiga är att socialvården skulle fungera för äldre, även på svenska. Tyvärr innehåller socialskyddslagen ännu inte stadganden om vårdspråket, så rekommendationen är att också ett stadgande om språket för socialvården införs, på motsvarande sätt som för äldreomsorgslagen. En annan fråga är sedan hur social- och hälsovården kommer att fungera administrativt. Den allmänna regeln är att ju närmare servicen är, dess lättare att både ge och få den.
Faktum är att det behövs mycket mera personal inom äldreomsorgen med geriatrisk och gerontologisk kunskap. Äldreomsorgslagens 10 § kräver att kommunerna ska ha expertis på områdena gerontologiskt vård- och socialarbete, geriatri, läkemedelsbehandling med mera. Tyvärr uppnår kommunerna inte tillsvidare en tillfredsställande nivå, eftersom den kompetens som förekommer finns främst i tillväxtområden där befolkningen är yngre och där anställningarna kanske inte nödvändigtvis används för äldreomsorgen. Enligt Pehr Löv, tidigare social- och hälsovårdsdirektör i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre finns det cirka 150 geriatriker i Finland, men behovet är cirka 350. Antalet finländska kommuner är för närvarande 320. Bristen på gerontologiskt och geriatriskt kunnande är akut i hela landet.
Finländarna och EU
När denna tidning kommer ut är resultaten i Europaparlamentsvalet klara i europeiska unionens medlemsländer. Det kan vara intressant att se vad finländarna anser om sin situation och om Europeiska Unionen EU.
En Eurobarometer special 415 har nyligen getts ut av Europeiska kommissionen. Av de 27 932 personer som har svarat är 1 052 finländare. Eurobarometern frågar efter livet i Europeiska unionen, EU och dess medborgare, framtiden och EU och européerna 2014. Materialet samlades in i mars och publicerades i maj 2014.
Vid frågan om vilka två frågor som är viktigast för svarande för närvarande är finländarna annorlunda än européerna i snitt. Totalt 42 procent av finländarna anser att social- och hälsovården är den viktigaste frågan för närvarande (snittet är 16 procent) och den andra frågan är högre priser och/eller inflation, 27 procent (snittet är 36 procent).
Finländarna utmärker sig genom att 54 procent anser att Europeiska unionens värderingar bäst representeras av fred (snittet är 37 procent). Mänskliga rättigheter (finländarna 34 procent, snittet 32 procent) och demokrati (36/30 procent) kommer på andra respektive tredje plats och jurisdiktion på fjärde plats (31/22 procent).
Totalt 50 procent av de finländare som svarade tenderar att lita på EU (snittet är 32 procent), 61 procent litar på riksdagen (27 procent) och 53 procent på den finländska regeringen (26 procent). Totalt 60 procent av finländarna anser att fri rörlighet för människor, varor och tjänster i EU (58 procent) och fred bland EU-medlemsstaterna (53 procent) är de viktigaste positiva resultaten med EU. På tredje plats för finländarna kommer euron med 43 procent (27 procent). Finländarna verkar ha tilltro till att politikerna kommer att lösa frågan om social- och hälsovården nationellt och att det ändå är övervägande positivt att Finland ingår i EU.
Ha en trevlig sommar!
Veronica Fellman
verksamhetsledare
.png)
