Under de senaste åren har flera forskare lagt fram rapporter och undersökningar som visar att kultur har stor betydelse för människans hälsa, välbefinnande och lärande. Kulturupplevelser ger deltagarna nya perspektiv och bidrar därmed till ett djupare livsinnehåll och en känsla av sammanhang.
Man har kommit fram till att musiken kraftigt kan påverka hur vårt immunsystem arbetar mot infektioner. Musik anses bromsa inflammationer som bidrar till åderförkalkning, depression och reumatiska sjukdomar. Forskningen visar också att musik förbättrar återhämtningen efter stroke.
Forskarna har kommit fram till att regelbundet dansande eller dansterapi förbättrar balans och benstomme och därmed minskar risken för benbrott. Dans stärker också tanke- och minnesförmågor och därmed förebygger man eller fördröjer demens. Som bäst håller man på och utvecklar metoder för att behandla patienter med Parkinsons sjukdom med olika former av dans. Det har visat sig att dansterapier kan bromsa utvecklingen av många symptom och till och med ge betydelsefulla förbättringar av balans och kontroll över de egna rörelserna. Forskningsresultaten visar också att om man dansar med en partner eller ensam utför rytmiska rörelser har ingen betydelse för effekten på själva sjukdomssymptomen, däremot har det betydelse för patientens allmänna välbefinnande.
Forskning kring kultur och hjärna är idag ett stort och växande forskningsområde både nationellt och internationellt. Kulturens roll i samhället har förändrats betydligt och ses allt mera som en del av de kommunala välfärdstjänsterna och framförallt betonas kulturen som en del av social- och hälsovårdens hälsofrämjande arbete.
Kultur spelar en viktig roll inom Svenska pensionärsförbundet. Under år 2014 ordnades drygt 1 000 olika kulturella evenemang som samlade över 30 000 deltagare! Med detta som utgångspunkt har jag inte kunnat undgå att reflektera över mediernas rubriker om en statsstyrd kultur. Enligt den utredning som Kommunförbundet gjort i samarbete med Kulturpolitiska forskningsstiftelsen Cupore satsar de finländska kommunerna mellan 105 och knappt 250 euro på kultur per invånare. I utredningen ingick 24 finländska städer, vilket till invånarantalet utgör ungefär hälften av landets befolkning.
Städerna organiserar sin kulturverksamhet och producerar kulturtjänster på många olika sätt, vilket gör att man inte direkt kan jämföra kostnadsuppgifter. I utredningen visar det sig dock att Vasa satsade mest på kultur, nästan 246 euro per invånare. Salo satsade minst, 104,90 euro per invånare. Däremellan finns Tammerfors med 231,40 euro/invånare, Esbo 209,70 euro/invånare, Åbo 205,00 euro/invånare, Kotka 197,30 euro/invånare, Björneborg 186,70 euro/invånare, Karleby 175,40 euro/invånare, Helsingfors 172,70 euro/invånare, Borgå 158,00 euro/invånare och Vanda 106,70 euro/invånare.
Utredningen har gjorts två gånger tidigare, 2007 och 2010. Det framkommer att kulturverksamhetens andel av städernas ekonomi fortfarande är liten och i de flesta städer har kulturens andel minskat något sedan 2010. Det framkommer också att andelen invånare över 64 år har ökat betydligt i städerna sedan år 2010.
Enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet ska kommunerna främja, stöda och organisera kulturverksamheten i kommunen. Med kulturverksamhet avser man professionell och amatörmässig konstutövning, erbjudande och anlitande av konstnärliga tjänster, hembygdsarbete samt tillvaratagande och främjande av det lokala kulturarvet. De statliga bidragen för kultur har inte ökat under de senaste åren och fortsätter den kärva ekonomin kan man lätt räkna ut att de knappast kommer att öka inom de närmaste åren.
Inte heller riksdagsvalet lyckades väcka någon nämnvärd debatt om kultur.
Kultur- och motionsfrågor har däremot aktivt diskuterats inom Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO – Eläkeläisliittojen etujärjestö EETU under årets första månader. Diskussionerna resulterade i en gemensam skrivelse till landets pensionärsföreningar om införande av ett motions- och kulturkort för alla som fyllt 65 år.
Svenska pensionärsförbundets medlemsföreningar har uppmärksammat skrivelsen och på flera orter har man inlämnat medborgarinitiativ till stads- och kommunstyrelserna om införande av ett motions- och kulturkort för alla som fyllt 65 år.
I vissa städer och kommuner har pensionärerna möjlighet att utnyttja motionsanläggningar gratis eller till ett reducerat pris. Lika viktigt är det att pensionärerna har möjlighet att ta del av det kommunala kulturutbudet gratis eller till ett reducerat pris.
I nedskärningarnas tid behövs nytänkande vad beträffar kultur. Samhället ska fortsättningsvis ha ansvar för kulturtjänsterna men samverkan mellan den offentliga, privata och tredje sektorn framförs alltmer.
I vårt västra grannland är Umeå som första stad ute med att involvera näringslivet som sponsor av kulturutbud för äldre. Projektet som går under namnet ”Sponsra livet – Efter jobbet” har fått stor uppmärksamhet. Målet med projektet är att uppmuntra till en humanistisk människosyn och erbjuda Umeås äldre invånare ett rikt och varierat kulturutbud. Sponsorintäkterna kommer att hanteras och fördelas av projektet i samverkan med näringslivet och Umeås socialtjänst. Sponsorerna i sin tur synliggörs som engagerade aktörer i ett tryggt och hållbart samhällsbygge.
Jag hoppas att så många som möjligt av förbundets medlemmar har möjlighet att ta del av olika kulturupplevelser även detta år! Inkommande veckoslut bjuder i alla fall på en brett och mångsidigt kulturutbud både till lands och till havs. Finlands Seniordansförbund fyller 30 år och ordnar stor jubileumsfest med cirka 250 gäster i Tammerforshuset. Och för den som gillar jazz finns det möjlighet att delta i den populära Jazzkryssningen till Stockholm!
Berit Dahlin
verksamhetsledare
.png)
