Resultaten i Socialbarometern baserar sig på de svar som social- och hälsovårdsdirektörer, socialarbetare och ansvariga för FPA:s utkomststöd gett. Undersökningen genomfördes under perioden12.1-8.2.2106. Sammanlagt svarade 373 personer.
Beträffande överföringen av beviljandet och utbetalningen av det grundläggande utkomststödet från kommunerna till FPA från och om ingången av år 2017 ansåg majoriteten av de svarande att lösningen är den rätta. Man anser att kunderna kommer att bemötas mer jämlikt, att stödet blir enhetligare och att det stärker människornas grundläggande rättigheter. Andra fördelar som framförs är att överföringen minskar överlappande myndighetsarbete och att kunden i fortsättningen kan sköta sina ärenden vid en och samma lucka. Man anser också att det är lättare och mindre stämplande att sköta sina ärenden vid FPA än på socialbyrån samt att det minskar tröskeln för att söka stöd samt minskar underanvändningen av utkomststöd.
Men, det är inte enbart positiva tongångar bland svarspersonerna. Socialarbetarna som deltagit i undersökningen är rädda för att den personliga servicen, handledningen och bedömningen av servicebehovet kommer att försvagas. Man befarar också att överföringen till FPA gynnar de som klarar av att använda elektroniska tjänster och som inte har några invecklade problem att reda ut. Svarspersonerna framför därför oro beträffande tjänsternas tillgänglighet för äldre personer.
Finlands social och hälsa rf har gett rekommendationer beträffande överföringen. Bland annat rekommenderar man att det bör säkerställas att kunden vid behov får individuell handledning och rådgivning i form av närservice inom ett skäligt avstånd samt att medborgarna ska informeras på ett lättförståeligt sätt och via flera kanaler.
I Socialbarometern framkommer också tydligt att grundtrygghetssystemet bör förenklas för att nå alla grupper av människor. Ett hinder som speciellt nämns för att ansöka om förmåner är bristfälliga datakunskaper och minnessjukdomar.
Socialbarometern granskar också boendet. Brist på hyresbostäder är ett problem både i tätorter och på landsbygden. Nästan var tredje social- och hälsovårdsdirektör och ännu fler socialarbetare i kommuner med mindre än 15 000 invånare konstaterar att det råder brist på hyresbostäder till ett skäligt pris. Finlands social och hälsa rf:s rekommendation är att det byggs fler hyresbostäder och att det behövs fler aktörer som tar ansvar för bostadsproduktionen. Man framhåller även att bostadsbyggandet inte ska ses som en kostnad utan som en investering i välfärden.
Social- och hälsovårdsreformen granskas också i Socialbarometern. Svaren visar att social- och hälsovårdsdirektörernas tro på reformen har blivit starkare, drygt hälften av dem anser att reformen som helhet är relativt bra eller bra.
Ett av målen med reformen är att förhindra att personer försätts i olika ställning runtom i landet. En del av svarspersonerna anser att detta kommer att uppnås. Men man befarar också att servicen kommer att försvagas utanför stora tätorter. Man är också rädd för att lokalkännedomen och kommunernas goda handlingsmodeller kommer att försvagas samt att social- och hälsovården fjärmas från kommunens övriga verksamhet.
Svarspersonerna befarar också att välfärden och hälsan i kommunerna kommer att minska då kommunerna inte längre kommer att ha social- och hälsovårdspersonal kvar. Finlands social och hälsa rf rekommenderar att kommunerna fortsättningsvis bör ha det primära ansvaret för kommuninvånarnas välfärd samt främjandet av välfärd och hälsa, men betonar att även andra förvaltningssektorer bör ta sitt ansvar samt att församlingar och organisationer tas med i detta arbete.
I social- och hälsovårdsreformen betonas klienternas ökade valfrihet. Social- och hälsovårdsdirektörerna anser i undersökningen att valfriheten kan förbättra tjänsternas kvalitet och tillgänglighet i tättbefolkade områden. Men det framkommer också en viss oro, eftersom olika klientgrupper har olika förmåga att välja de tjänster som passar dem själva. Framförallt nämns minnessjuka, personer med funktionsnedsättning och personer som saknar anhöriga som kan hjälpa till med att hitta rätt tjänst.
Socialbarometern tar också upp hur valfrihetsreformen utfallit i vårt västra grannland. Bland annat har den lett till att det är mer efterfrågan än behovet som styr serviceutbudet. Högutbildade och förmögna har ofta bättre förutsättningar att kräva service.
Finlands social och hälsa rf:s rekommendation beträffande valfrihetsreformen är att den genomförs så att den ökar tillgången på tjänster och på deras kvalitet samt minskar de socioekonomiska hälsoskillnaderna.
De resultat som framkommer i Socialbarometern utgör ett viktigt arbetsredskap för beslutsfattare, tjänstemän och forskare men även för organisationsaktörer.
Berit Dahlin
verksamhetsledare
.png)
