Med valfrihet avses invånarens rätt att själv välja varifrån han eller hon får social- och hälsotjänster. Offentligt finansierade social- och hälsotjänster kan i fortsättningen ges av aktörer inom offentliga, privata och tredje sektorn, t.ex. organisationer och stiftelser. Kostnaden för den som köper tjänsterna ska vara de samma oberoende av vilken tjänsteproducent man väljer.
Syftet med större valfrihet är att ge kunderna flera möjligheter att förbättra tillgången till tjänster, deras kvalitet och kostnadsnyttoeffekt. Målet är att den som behöver vård snabbare ska komma till en yrkesutbildad person inom social- och hälsovården.
Kunden kan välja mångsidigare
Valfrihet innebär i praktiken att kunden väljer en social- och hälsocentral där hen registrerar sig och dessutom väljer en tandklinik (mun- och tandvårdsenhet). Om en social- och hälsocentral eller en tandklinik har verksamhetsställen på flera orter, kan kunden välja fritt mellan dem.
Kunden kan också välja landskapets egna vårdinrättningar, som i praktiken byggs upp kring kommunernas existerande hälsocentraler och sjukhus. Landskapet ska dessutom tillhandahålla de tjänster som man inte får på privat väg. Sådana tjänster är t.ex. jour och största delen av den specialiserade sjukvården och socialservicen.
En social- och hälsocentral, en tandklinik eller landskapets affärsverk kan också bevilja en kundsedel som kunden kan använda till att skaffa en enskild tjänst hos en annan tjänsteproducent. Kunder inom äldreomsorgen och tjänster för personer med funktionsnedsättning som har ett omfattande och långvarigt vårdbehov kan få en personlig budget. Med hjälp av en personlig budget kan kunden välja tjänster enligt sin personliga situation.
Bättre information om tjänsternas kvalitet
Kunderna ska bättre än hittills få tillgång till information om kvaliteten på social- och hälsotjänsterna och om väntetiderna. Lagen förpliktar landskapen och tjänsteproducenterna att ge information i en nationell nättjänst och på begäran muntligen eller skriftligen. De privata aktörerna åläggs att årligen informera om sina inkomster, betalda skatter och plats för beskattning, vinster och förluster, ledningens löner och arvoden samt hur de uppfyllt samhällsansvaret.
I ersättningarna till producenter beaktas olika typer av kunder
I social- och hälsovårds- och landskapsreformen överförs ansvaret för att ordna social- och hälsotjänster till de nya landskapen den 1 januari 2019. Landskapen svarar för att invånarna får de tjänster som de behöver. Landskapen betalar tjänsteproducenterna ersättning för de kunder de vårdar. Landskapen får finansiering från staten.
I ersättningarna till tjänsteproducenter beaktas faktorer som påverkar kundernas servicebehov, t.ex. ålder och sjukfrekvens. Landskapet ska alltså betala tjänsteproducenterna en större ersättning för äldre och sjukare kunder. Dessutom kan en del av finansieringen betalas enligt prestationsprincipen. Olika typer av kunder är på så vis intressanta för producenterna. Landskapet kan betala producenter tilläggsersättningar för tjänster i glesbygden.
Även små företag kan vara producenter
Små företag har goda förutsättningar att vara producenter för tjänster som betalas med kundsedel och tjänster som betalas enligt en personlig budget. Dessutom kan social- och hälsocentraler och landskapets affärsverk komplettera sin egen tjänsteproduktion genom att köpa tjänster från små och mikroföretag genom konkurrensutsättning eller som direkt upphandling. Även om social- och hälsocentralerna har ett omfattande utbud av tjänster kan små företag producera tjänster för en social- och hälsocentral genom samarbetsavtal eller ett gemensamt företag.
Valfriheten ökas stegvis
Avsikten är att valfrihetslagen ska träda i kraft vid ingången av 2019. I vissa landskap kan verksamheten inledas vid social- och hälsocentraler enligt valfrihetsmodellen och personliga budgetar införas genom pilotprojekt redan i år. Basverksamheten vid social- och hälsocentralerna i de övriga landskapen ska inledas senast den 1 juli 2019. Kunderna kan fritt välja tandklinik redan den 1 januari 2019. Genom ett särskilt undantagstillstånd kan ett landskap inleda verksamheten vid social- och hälsocentralerna först i början av 2021. Valfriheten bör vara i full tillämpning i alla landskap senast den 1 januari 2023.
Lagförslaget innehåller en omfattande konsekvensbedömning
Enligt konsekvensbedömningen kommer den omfattande valfriheten att förbättra tillgången till tjänster på basnivå och befolkningens möjligheter att få tjänster på lika villkor. Så länge valfrihetsmodellen genomförs omsorgsfullt innebär den möjligheter till en dämpad utgiftsökning. En samordning av informationssystemen är avgörande för ett lyckat genomförande av reformen.
Texten är en förkortad och redigerad version av Social- och hälsovårdsministeriets pressmeddelande.
.png)
