Sommaren är på väg efter en lång vinter. I skrivande stund skulle jag helst ha berättat hur fint regeringsförhandlingarna kommit i gång när Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf för första gången fick en inbjudan av regeringssonderaren Jyrki Katainen, hur köpkraften för pensionärerna och lagpropositionen om tryggande av social- och hälsovård för äldre personer har varit på tapeten i kulisserna, men när God Tid går i tryck vet jag inte om det här är några meriter med tanke på att varje dag innebär nya vändningar i regeringssonderingen.
Ändå är det ett bidrag för pensionärerna i samhället, vilket vi gärna framför för regeringssonderaren.
Brutna indexets utveckling
Sommaren betyder inte bara regeringssonderingar, det innebär också att vi under det tredje kvartalet, dvs. från 1.7 till 30.9 går in i fasen då det brutna indexets referenser fastställs. Om man får tro den nuvarande prisutvecklingen har priserna på nyttigheter i konsumtionskorgen för pensionärerna hittills utvecklats så att det brutna indexet 2012 skulle vara cirka 1 procent högre än löneindexet som är kring 2,5 procent. Enligt Jussi Hyöty, en av de mest uppskattade finansiella experterna i Finland just nu, kommer lönerna att vara fortsatt måttliga under det kommande året, likaså priserna på till exempel fastigheter och energi, vilket följer utvecklingen i Tyskland. På grund av den starka köpkraften främst i Kina men delvis även i övriga delar av Fjärran Östern kommer prisen på nyttigheter att vara fortsatt höga. Oljepriset är rekordhögt just nu, men elpriserna har slutat stiga och nästan backat, för att eventuellt möta en uppgång när den tyska marknaden söker andra energikällor än kärnkraft. Om det vill sig väl och prisen fortsatt är höga kan det hända att det brutna indexet kommer att även 2012 vara högre än halvvägsindexet skulle ha varit.
Det skulle i så fall vara andra gången under dess levnadstid från 1996, första gången var 2010. Pensionärerna har under den här tiden fått 34 procent högre pension i stället för 48 procent, vilket halvvägsindexet skulle ha inneburit. Löneindexet har stigit med 71 procent. Hur framtiden för pensionärernas köpkraft ser ut i verkligheten är mycket svårt att förutspå. Lönar det sig fortsatt att kräva att arbetspensionsindexet ska ha en högre andel indexeringsfixering på löneandelen? En del säger att lönerna ändå alltid kommer att höjas mer än priserna, kanske? I vilket fall som helst borde det vara ett minimikrav att arbetspensionsindexet skulle vara högre än inflationen, vilket under flera år inte har varit fallet.
Pensionärernas beskattning
En skild sak är sedan hur intresserad statsmakten är att understöda pensionärernas köpkraft, och det är vad pensionärsorganisationerna behövs till. En diskussion med regeringsråd Elina Pylkkänen på finansministeriet visar att skatteutjämningen mellan pensionsinkomster och löneinkomster, dvs. pensionsinkomster mellan 13 000 och 31 000 euro årliga inkomster har under 2007–2011 kostat staten 600 miljoner euro och införandet av garantipensionen cirka 100 miljoner euro, vilket är en reell höjning med 27 procent efter boendekostnaderna till förmån för pensionärerna jämfört med andra som lever på grundtrygghet, vars motsvarande procenttal är 2. Det här är ett stort steg framåt för pensionärerna. Men vi får inte glömma bort att det fortfarande finns orättvis behandling av pensionerna och många pensionärer har det mycket svårt socioekonomiskt.
Kasnäsmöte
Svenska pensionärsförbundets styrelse, förtroendevalda och anställda träffades i Kasnäs Skärgårdsbad 24–25.5 på den redan traditionella årliga träffen. Vi diskuterade förbundets kommande strategiarbete utgående ifrån den strategi som godkändes på vårmötet 2006 och som gällde till 2010. Penningautomatföreningen RAY ställer högre krav på understödsmottagarna och önskar en utvärdering av organisationernas strategier och mått på de funktioner som utförs i förbunden. De strategier som utvärderas och eventuellt omprövas samt mätmetoderna kommer att redovisas för höstmötet den 9 november 2011.
Lia Markelin från Magma deltog i Kasnäsmötet och berättade om finlandssvenskarnas framtid. Enligt den undersökning som Åsa Bengtsson har utfört med hjälp av Taloustutkimus bland slumpmässigt utvalda svenskspråkiga finländare i åldern 18–79 använder 13 procent av personer över 60 år aldrig finska. Det var den största åldersgruppen. Om man talar finska är det vanligen i butiker, de allra flesta försöker upprätthålla kommunikation på svenska i social- och hälsovården och med myndigheter. Lia Markelin uppmanade finländarna att tala mer svenska för att värna om vårt språk, vår kultur och vår framtid som finlandssvenskar. Hennes tes var: ”Varför skulle finskspråkiga personer tala svenska om de verkligen inte behöver svenskan?”. Vi finlandssvenskar borde visa att vi vågar och vill tala svenska i Finland.
Jag vill tillönska alla medlemmar och läsare en riktigt skön, solig och stimulerande sommar som ger dig kraft att gå vidare i livet!
VERONICA FELLMAN
verksamhetsledare
.png)
