Regeringen har fastställt riktlinjerna för den fortsatta beredningen av social- och hälsovårdsreformen. Avsikten är att lagutkasten om strukturreformen av social- och hälsovårdstjänsterna ska sändas på remiss ännu under juni. Reformen framskrider både som struktur- och servicereform. Utvecklandet av tjänsterna genomförs inom projektet Framtidens social- och hälsocentral, vars ansökningsomgång avslutades i slutet av maj. Ansökningsresultaten offentliggörs i slutet av juni.
Områdesindelning och integration av tjänster
Områdesindelningen genomförs på ett sådant sätt att det efter reformen finns en gemensam lag om landskapsindelning och att landskapsindelningen förutom som vårdlandskap också fungerar som verksamhetsområde för landskapsförbunden och som grund för områdesindelningen inom statens regionförvaltning. I införandelagen föreskrivs om landskapsindelningen när reformen träder i kraft.
På basnivå och specialiserad nivå integreras ansvaret för att ordna social- och hälsovård till en enda anordnare. Dessa tjänster sammanförs således till samma beslutsfattande, under en enda ledning och budget, så att anordnaren har möjlighet att genomföra tjänsterna på nya sätt som en balanserad helhet. På detta sätt kan man förbättra tillgången till tjänster, tjänsternas kvalitet och jämlikhet och öka kostnadseffektiviteten.
En del av de tjänster och uppgifter som hör till socialvården och hälso- och sjukvården samlas till större helheter för ett eller flera landskap. För omfattande jourtjänster dygnet runt inom social- och hälsovården ansvarar 13 landskap. För den regionala samordningen och utvecklandet av samt för samarbetet kring den social- och hälsovård som ordnas av landskapen bildas fem samarbetsområden.
I Nyland tillämpas den grundläggande lösningen som baserar sig på vårdlandskapen med undantag för Helsingfors, som i egenskap av stad ansvarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet, och HUS-landskapssammanslutningen, som har lagstadgade uppgifter. I fråga om landskapen i Savolax begärs i ett remissförfarande utlåtanden om två alternativ där kommunerna i Östra Savolax sjukvårdsdistrikt antingen blir en del av landskapet Norra Savolax eller i enlighet med den nuvarande landskapsindelningen av landskapet Södra Savolax. Riktlinjerna i frågan dras upp efter remissförfarandet.
Organiseringsansvar
Vårdlandskapen ska ansvara för de lagstadgade uppgifterna, lika tillgång till tjänster och fastställa servicebehovet, kvantiteten, kvaliteten och produktionssätten. De ska svara för utövandet av myndigheternas befogenheter (utövning av offentlig makt) samt för tillsynen över tjänsteproduktionen.
Dessutom svarar vårdlandskapen bl.a. för förebyggande social- och hälsovård, utbildnings- och forskningsverksamhet, beredskap för undantagsförhållanden och störningssituationer, försörjningsberedskap och uppgifter som rör bekämpningen av smittsamma sjukdomar.
Kurators- och psykologtjänsterna inom elev- och studerandevården ordnas i de framtida landskapen, men tillhandahålls som närservice i skolor och läroanstalter på samma sätt som för närvarande.
Organisering av räddningsväsendet
Räddningsväsendet kommer att organiseras av 21 vårdlandskap och Helsingfors stad. Eftersom vårdlandskapen ansvarar för ordnandet av både social- och hälsovårdsväsendet och räddningsväsendet inom sitt område, kan räddningsverken även i fortsättningen vid sidan av räddningsväsendets uppgifter även sköta prehospital akutsjukvård och första insatser. Räddningsväsendet ska dock även i fortsättningen vara ett separat verksamhetsområde som verkar parallellt med social- och hälsovården.
Organiseringsansvar och köpta tjänster
Vårdlandskapen ska ha möjlighet att anskaffa social- och hälsovårdstjänster av en privat tjänsteproducent om det behövs för ordnandet av tillräckliga tjänster på lika villkor och för en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna.
Som köpta tjänster får inte anskaffas tjänster för uppgifter som hänför sig till fullgörandet av organiseringsansvaret och tjänster som inbegriper utövning av offentlig makt och inte heller tjänster för uppgifter inom socialjour, för uppgifter inom samjour dygnet runt för hälso- och sjukvård eller för uppgifter som gäller ordnande av prehospital akutsjukvård. Hyrd arbetskraft kan anlitas under motsvarande förutsättningar.
Kommunal finansiering
Kommunernas inkomster och kostnader överförs uppskattningsvis till ett värde av cirka 19,1 miljarder euro på 2020 års nivå för att finansiera landskapens verksamhet. Detta genomförs genom att minska statsandelarna, kompensationerna för skatteförluster, kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten samt kommunalskatten. Beskattningens andel är cirka 13 miljarder euro. Kommunalskatten överförs till landskapens finansiering genom att kommunernas inkomstskattesatser sänks lika mycket i alla kommuner. Enligt den nuvarande uppskattningen sänks skattesatsen med 12,63 procentenheter.
Överföringen av kommunernas inkomster och kostnader är jämnstor på riksnivå, däremot kan skillnaderna mellan kommunerna vara stora. Förändringarna i kommunernas ekonomi jämkas med olika utjämningselement i kommunernas statsandelssystem.
Finansiering av vårdlandskapen
Finansieringen av vårdlandskapen grundar sig till stor del på statlig finansiering och delvis på klient- och användningsavgifter. I det första skedet har vårdlandskapen ingen beskattningsrätt.
Finansieringsbasen höjs årligen genom en uppskattad ökning av servicebehovet och kostnadsnivån. Dessutom justeras nivån på finansieringen till vårdlandskapen i hela landet i efterhand så att de kalkylerade kostnaderna inte skiljer sig från de faktiska kostnaderna. Justeringen av finansieringsnivån inbegriper också ett element som dämpar kostnadsökningen.
Finansieringen av vårdlandskapen är allmän icke-öronmärkt finansiering och fördelas mellan vårdlandskapen på basis av kalkylerade faktorer som beskriver servicebehovet och omgivningsfaktorerna i fråga om uppgifterna inom social- och hälsovården och räddningsväsendet. Dessutom bestäms en del av finansieringen enligt invånarunderlaget och enligt kriteriet för främjande av välfärd och hälsa. Vårdlandskapens övergång till en kalkylerad finansieringsmodell underlättas genom finansiering under övergångsperioden.
Vårdlandskapet har dessutom rätt att få tilläggsfinansiering för att trygga social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendets tjänster, om nivån på den beviljade finansieringen annars skulle äventyra ordnandet av tjänsterna.
Finansieringsmodellen för vårdlandskapen ses över utifrån remissvaren.
.png)
