I början av 2023 fördelas ansvaret för arbete som främjar välfärd och hälsa mellan kommunerna och välfärdsområdena. Enligt respondenterna är ansvarsfördelningen och uppbyggnaden av samarbetet i praktiken fortfarande oklar.
Respondenterna var mest oroade över äldre, särskilt de långtidssjuka, de som behöver hemtjänst, de som bor i glesbygd och de som inte har färdighet i digitala tjänster. Arbete som främjar välfärd och hälsa är för de äldre, till exempel seniorgym, kamratstödsgrupper, klubbar, stöd till avtalslösa närståendevårdare, förebyggande missbruks- och mentalvårdsarbete, hälsokontroller och dagverksamhet.
”Respondenter från organisationer förutser oftare än respondenter från kommuner att vissa människogruppers välfärd och hälsa försvagas. Mer än hälften av de regionala organisationerna misstänker detta. Respondenterna i Mellersta Nyland, Egentliga Tavastland, Norra Karelen och Lappland är de som mest förutspår att människor kommer att falla emellan”, säger Anne Eronen, forskare vid SOSTE.
Situationen för äldre ger anledning till oro
Svaren på Socialbarometern visar att verksamhet och tjänster som främjar äldres välfärd och hälsa inte har beaktats tillräckligt vid beredningen av välfärdsområdet. Det finns en risk att kontakten till de äldres tillstånd och behov i den egna kommunen bryts i samband med social- och hälsovårdsreformen.
Respondenterna var också oroade över kontinuiteten i arbetet med att främja de mest utsatta människornas välfärd och hälsa. Man fruktade att försvagningen skulle riktas mot små grupper av människor med komplexa och svåra problem i sina liv. Till exempel personer i behov av särskilt stöd som har samlat på sig en rad besvär, såsom ensamhet, missbruksproblematik och psykisk ohälsa.
”Främjandet av dessa gruppers välfärd och hälsa har ofta finansierats av den kommunala social- och hälsovården. Socialbarometerns respondenter misstänker att kommunerna och välfärdsområdena i framtiden kommer att minska den icke-lagstadgade verksamheten, eftersom resurserna är knappa. Respondenterna ser en risk för att nedskärningarna i organisationernas finansiering också i synnerhet skulle påverka de föreningar som stöder dessa små befolkningsgrupper”, betonar Anne Eronen, forskare vid SOSTE.
Möjligheter att lyckas förebygga ojämlikhet i välfärdsområdena
Farorna gällande arbetet som främjar välfärd och hälsa kan undvikas, men resurser måste avsättas för arbetet, både i kommunerna och i välfärdsområdena. Socialbarometerns respondenter litar på att välfärdsområdena kan utföra ett systematiskt arbete som främjar välfärd och hälsa, att en ansvarsperson har utsetts för arbetet och att verksamheten följs upp och utvärderas. Kommunernas respondenter litar också på att kommunerna i framtiden får sakkunskap inom social- och hälsovården från välfärdsområdena.
”Investeringar i att främja välfärd och hälsa minskar behovet av korrigerande tjänster och dämpar kostnadstillväxten. Samtidigt står vi inför en kommunal arbetstagarkris, coronaviruset och kriget i Ukraina, som påverkar utbudet och behovet av social- och hälsovårdstjänster. Uppstarten av välfärdsområdena är en dålig tid att minska förebyggande och icke-lagstadgade tjänster som stöder människors ork”, säger Kaarina Tamminiemi, specialsakkunnig vid SOSTE.
.png)
