Det finns strukturer som skapats för att den äldre befolkningens röst ska höras i beslutsfattandet och för att garantera möjligheten att delta och påverka. En sådan struktur är äldreråden som är lagstadgade påverkansorgan både inom kommuner och välfärdsområden. Dessa råd ska ha möjlighet att påverka frågor som gäller den åldrande befolkningen och stärka de äldres ställning i beslutsfattandet.
Pensionärsförbundets medlemmar är aktiva i åldreråd på många håll i Svenskfinland, både inom kommuner och välfärdsområden vilket är fint och stärker vår närvaro där frågor om äldre diskuteras. Förutsättningarna för rådens arbete varierar från ort till ort. När verksamhetsförutsättningarna för kommunernas råd har undersökts har man funnit stor variation vad gäller hur bra råden kan delta i beslutsfattandet i olika skeden.
Välfärdsområdens äldreråd är nya och inledde sitt arbete i och med välfärdsreformen. Det centrala för välfärdsområdens råd är social- och hälsovårdstjänster, medan kommunernas råd idag fokuserar på frågor kring boendemiljö, tillgänglighet, rörlighet, delaktighet och hobbymöjligheter. Råden både inom kommun och välfärdsområde har som sin centrala uppgift att få den äldre befolkningens röst hörd i beslutsfattandet i frågor som gäller de äldre själv.
Får den åldrande befolkningen sin röst hörd i beslutsfattandet via dessa råd? Svaret är tyvärr nej. Äldrerådens möjligheter till att påverka beslutsfattandet inom kommuner och för första gången också inom välfärdsområden har undersökts i en färsk rapport av Äldreinstitutet, äldreombudsmannen och Öppen förvaltning (Finansministeriet). Resultaten visar att råden upplever att de inte har tillräckliga möjligheter att påverka ärenden som berör äldre.
Rapporten visar att rådens inflytande i beslutsfattandet borde stärkas, för idag är möjligheterna att påverka bristande. Råden borde bland annat få information om ärenden i tid, för att kunna påverka. Dessutom borde rådens möjligheter att delta i nämndernas arbete och kontakten till de beslutande organen förbättras enligt rapporten.
Resultaten om bristande påverkansmöjligheter är oroväckande. Lösningen ligger kanske i utveckling av lagstiftningen och rådens påverkansmöjligheter borde förtydligas. Pensionärsorganisationernas intresseorganisation PIO ordnar nu för andra året i rad pensionärsparlament i olika välfärdsområden där medlemmar i äldreråden kan föra dialog med välfärdsområdets ledning om seniorers behov och förväntningar. I år ordnar vi parlament i sex välfärdsområden och vårt förbund står värd för det svenskspråkiga pensionärsparlamentet i Österbottens välfärdsområde som hålls i Vasa 14.10.
.png)
