Arbetspensionsindexet (APL-indexet) fastställdes till 3,6 procent för 2012. APL-indexet är högre än löneökningen, som väntas bli cirka 3 procent för 2012. Prisen i konsumtionskorgen som styr arbetspensionerna har stigit rejält under 2011, så för 2012 är det brutna indexet bättre än halvvägsindexet skulle vara. År 1996 infördes det brutna indexet, som till 80 procent styrs av konsumentprisindex, till 20 procent av löneutvecklingen, och har under hela sin historia senast varit bättre än halvvägsindexet, som till 50 procent justeras enligt priserna och till 50 procent enligt löneutvecklingen, år 2010. Enligt regeringsprogrammet har minister Paula Risikko på sitt bord att tillsätta en arbetsgrupp som ska fundera på arbetspensionsindex, och gruppen kommer troligen att tillsättas i början av 2012.
Från början av januari 2012 justeras folkpensionen, garantipensionen, familjepensionen, fronttillägget, handikappbidraget och en del övriga stöd såsom minimidagpenningen och barnbidraget med folkpensionsindexet 3,8 procent. Det innebär att bland annat garantipensionen höjs med 25,99 euro till 713,73 euro. Detta kommer att kosta staten 222 miljoner euro, men är värt varje cent. Folkpensionsindexet och APL-indexet borde närma sig varandra, vilket lyckligtvis skett för 2012.
En annan god nyhet för 2012 är att utkomststödets grunddel kommer att höjas med 6 procent och för ensamförsörjare med 10 procent. Innan garantipensionen infördes lyfte cirka 13 000 pensionärer utkomststöd tillsammans med folkpension, men garantipensionen skulle minska antalet pensionärer som lyfter utkomststöd. Fortfarande finns det pensionärer som får både garantipension och utkomststöd och många som kunde ansöka om utkomststöd.
En förbättring har också skett i arbetspensionslagarna inom den privata sektorn. För närvarande justeras deltidspensionen inom ett intervall på plus eller minus 10 procent, vilket enligt förslaget ändras till plus minus 15 procent. Det här förbättrar de deltidspensionerades pensionsskydd i och med att deltidspensionären och arbetsgivaren i större grad kan komma överens om fluktuationer i arbetstid och -mängd.
Pensionärer som efter 2004 har råkat ut för skador och erhållit primära förmåner i form av ersättning enligt olycksfallsförsäkringen, trafikförsäkringslagen eller lagen om olycksfall i militärtjänst väntas en förbättring: den primära förmånen kommer inte längre att avdras från arbetspensionen som har intjänats samtidigt som den primära förmånen har utbetalats. Det här är också en stor fördel för dessa personer.
Däremot är det viktigt att man numera inte ansöker om invalidpension på felaktiga grunder, för statsmakten har beslutat att i fortsättningen dra in, justera eller avbryta dem upp till rentav två år, tidigare var det ett år som gällde. Därtill kan staten kräva att invalidpensionen betalas tillbaka för samma tid, dvs. högst två år, inte längre endast ett år. Det är viktigt att följa med hur de statliga förmånerna utvecklas, eftersom samma principer kan överföras på andra förmåner. Det lönar sig alltså inte att vara ute i ogjort ärende när man ansöker om statliga förmåner.
Arbetspensionspremien har diskuterats livligt i offentliga debatten, men den har inte ändrats nämnvärt i motsvarande mån i de nyligen avslutade kollektivavtalsförhandlingarna. Troligen kommer självförsörjningsgraden (andelen löntagare jämfört med pensionärer) att skötas i Finland med att arbetstagarnas pensionsålder stiger. Europeiska unionens temaår för 2012 är ”Aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna”. Det är Arbetshälsoinstitutet som är huvudkoordinator för temaåret, vilket tyder på satsningar i åldersstrategier i företag. Detta är också behövligt, eftersom cirka hälften av arbetstagarna går i pension tidigare än de skulle vilja. Den genomsnittliga pensionsåldern är för närvarande 60,4 år, vilket är klart lägre än det nordiska genomsnittet. Myndigheterna förutspår att den reella genomsnittliga pensionsåldern i Finland inom tio-femton år skulle stiga till cirka 64 år. Det här motsvarar mer den nordiska nivån. Här behövs insatser från både myndigheter, arbetsgivare och arbetstagare.
VERONICA FELLMAN
verksamhetsledare
.png)
