Ingen bedömning av språket i vårdreformen

31.08.2016 kl. 07:34
Social- och hälsovårdsministeriets linjedragningar om hur servicen till den svenskspråkiga befolkningen ska tryggas i samband med social- och hälsovårdsreformen är en besvikelse.

Social- och hälsovårdsministeriet uppdaterade den 31 augusti 2016 förslaget till regeringsproposition om vård- och landskapsreformen. Utkastet skickas ut på en tio veckor lång remissrunda till kommuner, samkommuner och andra instanser.

”Någon egentlig konsekvensbedömning om hur de språkliga rättigheterna förverkligas kan man inte tala om”, säger Svenska pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback.

”Betecknande för hur det hela gjorts är att Justitieministeriet, som ansvarar för att språklagen efterlevs, inte har kopplats in.”

Ministeriets redogörelse är en kortfattad genomgång av hur de språkliga rättigheterna ska förverkligas inom vården i de tvåspråkiga landskapen. Av de 12 landskapen blir sex tvåspråkiga. Österbotten är det enda landskap som har svenska som majoritetsspråk.

Ministeriet konstaterar att landskapen ska komma överens om hur de språkliga rättigheterna säkras när regionala samarbetsavtal ingås. För Österbottens del handlar det om att delar av den specialiserade sjukvården i framtiden ska köpas från sjukhusen i Seinäjoki och Uleåborg, som inte har någon skyldighet att ha svenskspråkiga läkare och vårdare.

Svenska pensionärsförbundet betonar vikten av att vårdreformen inte försämrar kvaliteteten på äldreomsorgen när ansvaret för omsorgen flyttar från kommunerna till landskapen.

”När det gäller äldreomsorgen kan man inte dra några som helst slutsatser om hur den svenska servicen ska garanteras efter 2019, säger Ole Norrback. 

Markus West

ANNONSER