Bakgrunden är i likhet med lurendrejerierna att internet är stort och att vem som helst kan skriva och lägga upp material som de påstår vara fakta eller nyheter. Ni har kanske hört begreppet falska nyheter (fake news på engelska) figurera i tidningar och diskussioner. Det här fenomenet med falska nyheter har säkert alltid förekommit (propaganda, kvacksalvare osv.) men internet och sociala medier har gjort det lättare att lägga ut och sprida information, därför kan en falsk nyhet idag få en mycket snabbare och större spridning än vad den fått tidigare.
I senaste undersökning om svenskarnas internetvanor (http://www.soi2017.se/) frågades det om källkritik och säkerhetsvanor och det framgår ur rapporten att äldre internetanvändare (speciellt 46 år och äldre) är mindre kritiska till det de läser på internet än vad yngre nätanvändare är. Även om ingen lika omfattande studie gjorts i Finland kan man anta att situationen är liknande hos oss. Jag tror det beror på att den yngre delen av befolkningen har vuxit upp med internet och sannolikt konfronterats med falska nyheter hela sitt liv, de har dessutom lärt sig källkritik på internet redan i skolan. Den äldre delen av befolkningen (dit jag och troligtvis du som läser det här hör) är däremot vana att främst läsa nyheter i traditionella medier producerade av professionella journalister och har i högre grad kunnat anta att det som står skrivet är sant.
För att kunna avgöra om det man läser är sant eller inte, eller hur sannolikt det är, måste man alltså utöva källkritik. Källan är det ställe som informationen hämtas från och kritiken innebär att man granskar källan kritiskt och försöker bedöma hur trovärdig den är och därmed hur sannolikt den är sann. Här nedanför kan du läsa vilka frågor du skall ställa då du försöker avgöra trovärdigheten på det du läser, du kan läsa hela guiden som det är hämtat från på https://www.iis.se/fakta/kallkritik-pa-internet/.
Det kan vara mer eller mindre svårt att ta reda på källan, och det kräver lite internetvana och kunskap om bland annat vad en webbadress är. Om någon till exempel på Facebook delar en nyhet brukar det någonstans i samband med nyheten eller inlägget stå vem som skrivit det ursprungligen eller en adress till den webbplatsen där den ursprungligen publicerats. Om du inte känner till källan kan du skriva in den på exempelvis Google och göra en sökning. Om du undrar vem iis.se är, som jag hänvisade till ovan, skulle du kunna skriva in ”vem är iis.se” i Google.
Det är dock som sagt inte alltid lätt att hitta källan och avgöra dess trovärdighet, men i likhet med att vara säker mot lurendrejeri och virus kan man ha som grundregel att om man är osäker på källan och trovärdigheten så skall man inte gilla den eller dela den vidare.
Checklista! Undersök källan
När du hämtar information från en källa ska du svara på följande frågor för att kunna värdera den.
• Vem står bakom källan?
• Är det en myndighet?
• Är det en organisation?
• Är det ett företag?
• Är det en privatperson?
• Är det någon som behärskar ämnet?
• Är det någon du litar på?
• Varför är källan skapad?
• Är det för att informera?
• Är det för att presentera fakta?
• Är det för att övertyga dig om något?
• Är det för att påverka en opinion?
• Är det för att sälja en produkt eller tjänst till dig?
• Är det för att underhålla dig?
.png)
