Men, ekonomin har alltid varit ansträngd och kommunen har fått skjuta till medel för att föreningen skulle klara räntor och amorteringar. Det har inte varit möjligt att höja hyran och avgifterna tillräckligt då de boende har låga pensioner. Det är bra att man stabiliserar situationen nu, men görs det på ett helt rätt sätt nu? Förändringen för de äldre, som bor där, är nog ganska snabb och häftig.
Nu skall kommunen ta över fastigheten och social- och hälsovårdsverket ta ansvar för servicen. Gradvis skall Hedbo bli boende för personer med särskilda behov. Personalen sägs upp (eller erbjuds andra uppgifter). I praktiken hämtar hemvården mat åt de äldre till deras egna lägenheter. Måltidsgemenskapen försvinner och organiseringen av trivseltillfällen upphör eller blir svårare att hålla i gång. Det är lätt att förstå vilken känsla av förlust detta skapar för både de äldre och anhöriga.
En tredje del av Finlands pensionärer är ensamma mot sin vilja. 5 – 10 % av dessa lider mycket av ensamheten, har depression och ångest. I dess släptåg är de storkonsumenter vid akutmottagningen och av sjukvård i allmänhet. Andra ensamma har anpassat sig i varierande grad och en del älskar ensamheten.
I dag skall 92 % av 75+ bo hemma. Ångest och rädsla är inga diagnoser som berättigar till serviceboende. Forskning visar att de ensamma äldre har mera demens, stroke och depression. I dag finns studier som visar att magnetröntgen av de ensammas hjärnor uppvisar samma fynd som vid begynnande demens. Påtvingad ensamhet är en orsak till tidig demens. I motsats visar undersökningar av hjärnan hos grupper med stor gemenskap mindre sjuklighet i demens, stroke, infektioner och cancer. Immunologin (motståndskraften) tycks påverkas starkt av trivselfaktorer.
Professorn i geriatri Peter Strang, som är chef för hemvården i ett Stockholmsområde, redogör för hur många äldre lever upp när de får flytta från hemmets isolering till aktiverande serviceboenden. Depression och demenssymptom avklingar förvånansvärt snabbt. Detta baserat på hans egna studier och andra forskares resultat.
Nöjda pensionärer, tack vare aktivt liv med utevistelse, kultur och social samvaro ger lugn och ro för både de äldre, anhöriga och personal. De äldre kan i högre utsträckning vistas i sina hem (av olika grad) än på vårdavdelning. Jag hoppas att man kan beakta dessa faktorer vid Hedbo och andra boendeenheter. En investering i trivsel och trygghet ger livskvalitet och pengarna tillbaka genom mindre vårdkostnader.
Jag förstår mycket väl dilemmat beslutsfattarna och tjänstemännen befinner sig i när skatteinkomsterna skall räcka till så mycket. Men, en ovärdig miljö för pensionärer, som byggt upp vårt välstånd, känns inte bra. Att samhället inte ger de äldre samma förutsättningar till ett gott liv som andra grupper kallas ålderism. Ett fenomen som är mer uppenbart än vad jag tidigare trott. T.ex. 65 plussarna har inte rätt till samma rehabilitering med hjälpmedel och terapi som de arbetsföra har. För pensionärernas del faller det på kommunerna och då är tröskeln i allmänhet högre och variationen mellan kommunerna stor.
Jag vill påpeka att de undersökningsresultat som jag hänvisar till inte är lösa antaganden utan baserade på vederhäftig forskning. Den som är intresserad kan med fördel läsa t.ex. professor Peter Strangs böcker och föredrag (en del finns på nätet).
Pehr Löv
Ordförande i kommittèn för intressebevakning och påverkan vid Svenska pensionärsförbundet
Insändaren publicerades ursprungligen i Hufvudstadsbladet 6.8.2019
.png)
