I ålderspension gick 42 000 personer, vilket är något färre än året innan. Den fortsatta tiden i arbetslivet ökade de äldres sysselsättningsgrad till rekordhöjder.
I fjol var de yngsta som var berättigade till ålderspension de som fötts i början av år 1957. Deras lägsta pensionsålder är tre månader högre än den föregående åldersklassens, 63 år och 9 månader.
I och med pensionsreformen höjdes den nedre åldersgränsen för ålderspension, vilket fått den genomsnittliga pensioneringsåldern att stiga och antalet nya ålderspensionärer att minska.
Pensioneringsåldern steg exceptionellt mycket år 2020. Man gick i pension fem månader senare än år 2019. Finländarnas genomsnittliga pensioneringsålder var 61,9 år, fyra tiondelar högre än år 2019.
Skillnaden i pensionsansökningarnas antal märktes i synnerhet efter coronasommaren. Från augusti till fjolårets slut minskade ålderspensionsansökningarna rejält jämfört med året innan, vilket delvis torde förklaras av corona.
– Finländarna senarelade sina pensioneringar märkbart i fjol. Coronapandemin kan ha inverkat på pensionsplanerna. Fritiden kanske inte lockar i undantagsförhållandena, när det inte är möjligt att resa eller utöva hobbyverksamhet, bedömer Jari Kannisto, utvecklingschef vid Pensionsskyddscentralen.
Den genomsnittliga pensioneringsåldern har stigit med tre år från början av årtusendet. Målet är att den genomsnittliga åldern för att gå i arbetspension senast år 2025 är 62,4 år.
År 2020 gick sammanlagt cirka 61 000 personer i arbetspension. Av dem gick 42 000 personer (69 %) i ålderspension. De nya ålderspensionstagarnas antal sjönk med drygt 2 000 personer eller fem procent från året innan.
De nya sjukpensionstagarnas antal sjönk med drygt tusen personer från år 2019. Antalet nya sjukpensionstagare stannade vid 19 000 personer, sex procent färre än år 2019.
De äldres sysselsättningsutveckling stark
Även om corona svängde sysselsättningsgraden nedåt, verkar den inte inverka på de äldres sysselsättning på samma sätt.
Sysselsättningsgraden för 60–64-åringarna steg igen år 2020 till ett nytt rekord (55,9 %). Ökningen från året innan är nära två procentenheter.
Sysselsättningsgraden bland äldre har länge fortsatt att öka. Speciellt höjningen av pensionsåldern, som avtalades om i pensionsreformen, har förlängt arbetsliven och förbättrat sysselsättningsgraden under de senaste åren. Trots en god utveckling är vi fortfarande efter de andra nordiska länderna.
– Det finns ännu att göra, men riktningen är den rätta. Höjningen av åldersgränsen har ökat på arbete bland äldre, som hos kvinnor redan är på en god nivå. Männen ligger i den nordiska jämförelsen efter, berättar Kannisto.
.png)
