Den nya styrelsen börjar sin mandatperiod i början av 2023. I år har PIO:s drivande kraft varit Pensionstagarnas centralförbund EKL och PIO:s ordförande har varit EKL:s ordförande Simo Paassilta.
Ordförandeskapet växlar årligen mellan medlemsorganisationerna. PIO har ingen egen personal eller kontor, så ordförandeorganisationen ansvarar för dess kontorsrutiner, kommunikation och förberedelse av uttalanden och ställningstaganden.
PIO:s höstmöte väckte livlig diskussion om Pensionsskyddscentralens (PSC) rapport som publicerades i oktober och granskade den nuvarande situationen för pensionssystemet och bedömer dess framtidsutsikter för de kommande 70 åren.
Pensionsskyddscentralens direktör Allan Paldanius (ansvarig för forskning, statistik och planering) var en av föredragshållarna.
Han gav oss en djupare inblick i rapportens resultat och de långsiktiga beräkningar för pensionssystemet som låg till grund för den. Paldanius hade mycket viktigt att berätta som kan sammanfattas i: på väg mot år 2090 finns mycket positivt, men också oro.
Sammanfattningsvis:
• Många saker har utvecklats i rätt riktning och finansieringsutsikterna är mer balanserade än tidigare.
• De samma befolkningsmässiga utmaningarna behöver fortfarande lösas och det har inte gått att helt undgå trycket på att höja pensionsavgifterna.
• När fonderna växer blir finansieringen av pensionssystemet allt mer beroende av placeringar och trycket på att höja pensionsavgifterna kan öka snabbt.
Jämförelse av beräkningens grundantaganden görs med år 2019: PSC:s beräkning baseras på Statistikcentralens befolkningsprognos för år 2021, vars antaganden om födelsetal och nettoinvandring inte har ändrats sedan föregående rapport från år 2019 (födelsetal 1,45 och nettoinvandring 15 000 personer per år).
Födelsetalet fortsätter att vara lågt och antalet finländare i arbetsför ålder minskar under hela beräkningsperioden (2021-2090). Samtidigt fördubblas försörjningskvoten.
I beräkningen har man använt 1,2 procents reell lönetillväxt (senast 1,5%) och en årlig inflation på 2,0 procent (senast 1,7%). Realavkastningen på pensionsfonderna antas vara densamma som tidigare, men nu fördelas den på olika år: de första tio åren antas den stanna på 2,5 procent, och sedan öka till 3,5 procent.
Startnivån för pensionsfonderna är cirka 20 procent högre än i senaste rapport och pensionsstarten på pensionssidan ligger på en lägre nivå. Coronapandemins dödstal, inflationen och placeringstillväxten har beaktats till slutet av juli 2022.
Ur rapporten framgår det hur eventuella förändringar i realavkastningen av pensionsfonderna, åt ena eller andra hållet, skulle påverka pensionsavgiften.
Pensionsavgiften för den privata sektorn (TyEL) kan hållas under 25 procent fram till 2050-talet. På lång sikt finns det fortfarande tryck på att höja avgiften, men det har sjunkit med fyra procentenheter jämfört med beräkningen från 2019.
TyEL-avgiften kan hållas på 26 procent vid slutet av århundradet, om pensionsfonderna får minst 3,5 procent i realavkastning på lång sikt.
På systemnivå för hela pensionssystemet finns det inget tryck på att höja avgiften, snarare en liten möjlighet att sänka den. Avgiften skulle kunna sänkas med en procentenhet och det skulle räcka även i framtiden.
Men man måste vara försiktig. Man bör inte sluta utveckla pensionssystemet eftersom den förbättrade finansiella ställningen som följd av bra placeringstillväxt döljer allvarliga sårbarheter som låga födelsetal, påpekar Allan Paldanius.
.png)
