Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO, har formulerat en rad målsättningar inför riksdagsmandatperioden 2023-27.PIO:s målsättningar baserar sig på undersökningen Huomisen Kynnyksellä, som publicerades i september 2022.
De låga pensionerna är ett stort problem för många äldre. Detta ser 44 procent av de tillfrågade som ett problem. Tillgången till social- och hälsovårdens tjänster utgör det näststörsta problemet, enligt 36 procent av dem som tillfrågades i undersökningen. Av de svarande ansåg 22 procent att social- och hälsovårdens tjänster är otillräckliga.
"Det här är någonting som måste rättas till under nästa mandatperiod", säger Simo Paassilta, vd för Pensionstagarnas centralförbund och ordförande för PIO, och presenterar PIO:s målsättningar som följer:
Vi anser att det är viktigt att Finland med det snaraste får ett program för att motverka pensionärsfattigdomen. PIO vill delta i utformningen av detta program.
- Beksattningen av pensionärerna får inte vara strängare än beskattningen av löntagare.
- Bedkattningen av pensionärerna måste med det. snaraste sänkas till löntagarbeskattningens nivå.
- Bostadspolitiken måste utvecklas utifrån principerna om tillgänglighet och åldersvänlighet
- Vi ber om att man utreder hur ett stödsystem kunde skapas för att möjliggöra för de äldre att också längre ifrån ta sig till de tjänster som kommunen tillhandahåller.
- Ett hushållsavdrag borde utvecklas till stöd för att äldre medborgare kan bo hemma.
- Vi måste förbättra låginkomstpensionärernas möjligheter att välja tjänster som ökar deras välbefinnande utifrån deras egna behov. Vi måste skapa ekonomiska stöd för dem, som i grunden och till sitt belopp skulle motsvara hushållsavdraget.
- Vi måste garantera tillräckliga tjänster inom social- och hälsovården.
- Vi behöver mera pengar och mera personal för att kunna ta hand om våra äldre. För dem är det viktigt att tillräckliga och förmånliga social- och hälsovårdstjänster finns att tillgå av god kvalitet och inom utsatt tid.
- Vi måste uppskatta anhörigvårdarnas arbete.
- Det lönar sig att investera i anhörigvården, vilket leder till betydande inbesparingar för samhället. Vi måste möjliggöra det viktiga arbete som anhörigvårdarna utför i olika livssituationer och stöda dem med erforderliga tjänster, tillräcklig belöning och ledigheter för att de skall orka. Praxisen måste vara jämlik i hela landet.
- Social- och hälsovårdskundernas betalningsbörda måste bli rimligare.
- År 2022 fanns det tre ersättningstak: för tjänster (692 €), för mediciner (592,16 €) och FPA-resor (300 €), tillsammans 1.584,16 €. Ersättningstaket för tjänster, resor och medicin borde slås ihop till ett enda ersättningstak, vars nivå högst får vara lika hög som garantipensionen per månad.
- De äldres rätt till rehabilitering måste säkerställas.
- Finland behöver en rehabiliteringsgaranti, som säkerställer att man får rehabilitering i rätt tid och som främjar en effektiv rehabilitering.
- En jämlik behandling och icke-diskriminering - en självklarhet.
- Majoriteten av våra äldre anser att de nuförtiden behandlas som andra klassens medborgare och att det förekommer mycket åldersdiskriminering. När man bedömer hur det är att åldras måste man utgå från all lagstiftning som berör de äldre, likaså då man förbereder samhällsbeslut.
Alla med i digiutvecklingen
De älde måste få tillgång till digirådgivning, -handledning och -stöd. Ansvaret för detta ligger på den offentliga sektorn.
Klimatarbetet måste ta hänsyn till de äldre
Det är ett måste att motverka klimatförändringen. Under övergångsarbetets gång måste man ta hänsyn till de äldres situation.
"Vi kräver att den regering och riksdag som tillträder efter valet inkluderar hänsyn till de äldre i all lagstiftning som berör de äldre och i alla förberedelser av samhällsbeslut. Finland måste också förbinda sig att befrämja FNs konvention om mänskliga rättigheter som berör de äldre", säger ordförande Passilta.
Läs utlåtandet i sin helhet nedan.
.png)
