Inte illa, är väl det minsta man kan säga. Om något är det väl ett gott betyg för det vi gör tillsammans, och särskilt för föreningarna. Det är ju till föreningarna nya medlemmar ansluter sig. Medlemskapet upplevs helt tydligt som meningsfullt, annars skulle knappast någon ansluta sig.
Potentialen är närmare 70000, om vi bara räknar med svenskspråkiga, men alla som vill vara med i vår verksamhet på svenska är välkomna, oberoende av språk, kultur, religion, partitillhörighet eller social bakgrund. Vi har alltså en bra bit kvar!
Tyvärr har vi svårast att nå dem som behöver oss mest; den växande gruppen ensamma. Unga pensionärer är också underrepresenterade, delvis av motsatt orsak, då så mycket annat lockar dem. En ung pensionär vill inte heller gärna komma med om mamma är ordförande och pappa kokar kaffe på veckomötena.
Ekonomiska orsaker tvingade styrelsen att minska antalet anställda i förbundet under året. Dessutom fanns det ett behov att omstrukturera personalens arbete. En ombudsman hade ansvaret för Österbotten med ca 9000 medlemmar, medan det fanns tre ombudsmän för de övriga ca 11000 medlemmarna i Nyland, Helsingfors, Åboland och övriga Finland. Dessutom finns ju centralkansliet i Helsingfors, där största delen av personalen finns. Nu har vi en ombudsman i Österbotten, en för Nyland och Helsingfors, vardera med ca 9000 medlemmar och en på 30 % i Åboland och övriga Finland med ca 2000 medlemmar. Regionalt är resurserna nu mycket jämnare och mera rättvist fördelade. Centralkansliets personal har ökat kontakterna till föreningarna, och förbundets regionala satsningar har också ökat. Ytterst få av våra nu över 20000 medlemmar kan ha noterat förändringarna i personalstrukturen.
En stabil ekonomi kan man ha bara om man anpassar kostnaderna till inkomsterna. Om personalkostnaderna för det här året bibehållits, hade förbundet gjort ett stort minusresultat. Trots att personalkostnaderna minskat, visar budgeten för nästa år på ett rätt litet plus. Styrelsens åtgärder var alltså nödvändiga och riktiga.
Förbundets ekonomi är mycket beroende av årliga bidrag. Medlemsavgifterna, 11 € per personmedlem, utgör bara ca en fjärdedel av förbundets ekonomi. Varje år görs ett stort antal ansökningar till alla tänkbara, och ibland otänkbara håll. Av våra två bidragsgivare är två stora, Stea (tidigare Penningautomatföreningen) och Svenska kulturfonden. Inget bidrag är självskrivet, vår verksamhet analyseras noggrant varje år innan bidrag beviljas. När styrelsen behandlade nästa års budget konstaterade den att en höjning av medlemsavgiften är nödvändig från år 2019. Styrelsen vill ha en preliminär diskussion redan nu på höstmötet i den frågan.
Vad får då personmedlemmarna av förbundet? Bara God Tid för 11 € per år är en billig prenumeration. Hjälp med IT, skolning av aktiva, information om sådant som berör pensionärerna, Pangsångfesten, Antikrundan, boulemästerskap och motionskampanjer, hjälp med medlemsregistret, resor, personalens stöd till föreningarna, listan över verksamhet som gagnar medlemmarna är längre än så här.
Ett bra förbund kan alltid bli bättre. Det är rimligen vårt gemensamma mål.
.png)
