Men faktum är att Aagot Jung gjort mer för att gödsla intresset för trädgårdsodling än kanske någon annan finlandssvensk. Aagot Jung har nu lagt undan grepen och lövkrattan. För några år sedan sålde hon sin kolonilott i Peltola, Åbo.
Sommaren 2009 accepterade Aagot Jung att hon inte skulle kunna behålla lotten för evigt. Hennes axlar värkte och hon såg trädgården växa igen. Det gjorde ont och hon beslöt att sälja.
Startade Trädgårdsradion
God Tid träffar Aagot Jung i medlet av april. Efter en kall vinter är våren sen och Aagot har inte kommit igång med att så och plantera i sina balkongkrukor. Vi huttrar på balkongen en stund, spanar mot Vårdberget, men går in i värmen.
För många äldre och medelålders finlandssvenskar är namnet Aagot Jung bekant. 1976 startades Trädgårdsradion, det första kontinuerliga trädgårdsprogrammet i Finland. I början hade hon sällskap i etern av pensionerade rektorn Gunnar Åberg, senare av Udo Drude, tysken som var överträdgårdsmästare hos Pargas Kalk och som såg ut som Cary Grant.
Aagot Jungs trädgårdsprogram kopplade ihop vackra trädgårdar med spännande människoöden.
På 1980-talet tog hon följande steg. Som redaktör för Trädgårdsrutan fick Aagot chansen att resa världen runt i jakt på intressanta trädgårdar och spännande människor.
Men varifrån kom intresset?
– Mamma var förtjust i växter. Vi hade en vacker trädgård i Tennby i Pargas när jag var barn.
Pappas flicka
Aagot Jung växte upp i Pargas. Trots att hon bott hela sitt vuxna liv i Åbo, som hon älskar, växlar hon obehindrat till Pargasdialekt. Hennes mamma, Eea Alhola, som kom från Viborg, dog när dottern var bara 13 år. Pappan, Hannes Nystén blev en viktig person i hennes liv. Hon talar om honom med värme.
– Jag var pappas flicka och följde med honom ut i byarna när han höll föredrag om täckdikning, berättar Aagot.
– Jag var mager och klen när jag föddes. Jag orkade knappt skrika. Pappa, som var uppvuxen på en bondgård i Degerby, sade att han har fött upp kalvar förr och hjälpte till att mata mig med flaska.
Fadern som var agrolog byggde upp det lokala mejeriet i Pargas, jobbade som bankman och slutade sin arbetskarriär som vd för telefonbolaget.
Två dåliga yrken
Aagot växte upp till en självständig ung dam. När hon klarat studenten frågade pappan vad hon ville bli.
– Antingen journalist eller skådespelare, svarade jag.
– Stackars barn, måste du välja två så dåliga yrken, frågade fadern.
Men eftersom han hade försänkningar i Åbo Underrättelsers direktion hjälpte han dottern att få in foten på redaktionen. I början var det motigt. Aagot kunde inte finska och förstod inte allt som sades på presskonferenserna.
– Jag löste det genom att ringa till Hufudstadsbladets korrespondent i Åbo. Han som vuxit upp i Åbos gränder och talade flytande finska var hygglig och hjälpte mig.
Aagot studerade litteratur som huvudämne och konst som biämne. Intresset för konst har följt henne genom livet. Väggarna pryds av målningar och grafik. Hon pekar förtjust på en etsning som hon fått i gåva av den numera avlidna svenska grafikern Roland Svensson.
– Han var skäggig, vithårig och delvis skallig, men jag tyckte om honom. Jag känner skärgården och det gjorde han också. Söndagsmorgon i Möjastuga, heter den.
Så småningom flyttade Aagot Jung till regionalradion i Åbo.
– Ett av uppdragen var att göra tv-sändningen från sången på Vårdberget. Jag fick en finsk filmgrupp och insåg att nu måste jag lära mig tala finska.
Knorrloppor och väta
Aagot Jung ser tillbaka på tiden med Trädgårdsradion och Trädgårdsrutan med ett brett leende.
– Det var ett nöje att arbeta med trädgårdsprogrammen, säger hon.
I augusti 1989 köpte Aagot Jung en kolonistuga i Peltola. Hon hade två år tidigare övergett sitt sommartorp i Pargas för att hänge sig åt balkongodling. Men i längden räckte balkongodlingen inte till som inspirationskälla för ett trädgårdsprogram. Hon behövde brottas med en riktig trädgård, med riktiga problem, som växtsjukor, knorrloppor, torka, väta, frost och hetta.
I Peltola fick hon vänner för livet. Hon har skrivit om flera av dem i sin bok.
Visst, gjorde det lite ont att sälja Michaelagård, kolonilotten som fått namn efter ett barnbarn, men det kompenserar hon nu med att åter odla på balkongen.
Det behövs inte mycket för att få en balkongodling att blomma. Några balkonglådor, lite mylla, hönskacka och plantor. Aagot vill ha både nyttoväxter och blommor på sin balkong.
Hon har en avspänd inställning till sin balkongodling.
– Det är enkelt att köpa färdig sallad i kruka och plantera om den. Man ska inte laga mer jobb åt sig än man behöver, säger hon.
– Krasse är också väldigt bra att ha. Den kan jag dekorera tårtan med. Gula hängande blommor passar bra på balkong och så ska jag klämma dit ett parasoll i sommar.
.png)
