En enkät som Helsingfors stad lät göra 2016 visade att 64 procent av de svenskspråkiga klienter som begär hemvård på svenska inte fått det överhuvudtaget, 13 procent hade fått det i bland och 9 procent bara sällan.
Situationen har dessutom förvärrats sedan en motsvarande undersökning gjordes 2015.
Svenska pensionärsförbundet förde ärendet till Justitieombudsmannen i början av 2017.
Förbunds ordförande Ole Norrback är nöjd med att Justitieombudsmannen nu sätter tryck på Helsingfors stad att se till att hemvården klienter får vård på sitt modersmål.
- Det är mycket alarmerande att hemvården på svenska i Helsingfors tycks försämras år för år. När bara en knapp tredjedel av dem som vill få sin hemvård på svenska, får den, ansåg vi i Svenska Pensionärsförbundet att det var tid att reagera. Justitieombudsmannens beslut bekräftar att vår uppfattning är riktig, säger Norrback.
Alla som behöver hemvård är ju inte pensionärer, men när målsättningen är att allt flera pensionärer skall vårdas i sina hem, måste också rimliga krav på kvalitet fyllas. Så är naturligtvis inte fallet om den som vårdas inte kan samtala eller förstå vad vårdaren säger. Också åldringar, som varit språkkunniga, men drabbats av demens, kan ha svårt redan med det språk de kunnat bäst.
- Helsingfors stad är värd ett erkännande för den kontinuerliga uppföljningen av kvaliteten i vården. Utan stadens egen rapport hade det inte ens funnits fakta att tillgå. Situationen när det gäller vård på svenska är knappast bättre i många andra kommuner, men vi valde att ta Helsingfors som exempel, säger Norrback
Helsingfors stad är också värd ett erkännande för sina försök att rå på problemen. Åtgärderna har ju uppenbarligen inte varit tillräckliga när läget har försämrats. Därför är det viktigt att justitieombudsmannen kräver en rapport om resultaten av åtgärderna.
Läs hela svaret från Justitieombudsmannen.
.png)
